Som boende i ett land i vodkabältets utbredning gäller det naturligtvis att ha en relation till alkoholen. Alkohol är ett gift som förändrar ens personlighet, den saken är det inte så mycket att orda om egentligen. Som drog och gift betraktat är alkoholen ett av de allra farligaste samtidigt som det utan tvekan också är ett smörjmedel för sociala relationer för ett folk där kylan präglar även vänskap. Jag hör till de som hävdar att det inte i sig är alkoholens fel när människor utför handlingar de inte skulle göra i nyktert tillstånd. Det är människans eget ansvar att kontrollera sig, nykter såväl som berusad.
Marcus Birro skriver i Expressen på temat att ha en vit jul. Han skriver bland annat: “Det är sorgligt att något så enkelt som att avstå från att dricka tycks bjuda ett sådant hårt motstånd. Det handlar inte om ta sig någonstans, det handlar inte om att köpa något. Det handlar inte om att utsätta sig själv eller någon annan för en svår uppgift.
Det handlar om att låta bli.”
Jag vet att det bjuder hårt motstånd och att det anses som uppseendeväckande när man låter bli att dricka starkt i ett sammanhang där “alla” andra tar sig något. Den som i ett sådant sammanhang dricker vatten eller en läsk får ofta förklara sitt “ställningstagande”. Det är kanske ungefär som för vegetarianer som runt middagsbordet måste förklara varför de är vegetarianer. Å andra sidan är det också så att det för få är lika viktigt att poängtera vikten av nykterhet som det är för nyktra alkoholister. Birro skriver att redan det första glaset vin gör oss till monster i barnets ögon. Det är provocerande ord eftersom få av oss anser att ett glas vin eller två en vardagskväll förvandlar oss till det monster som Birro hävdar. Å tredje sidan är jag den förste att erkänna att jag eftersträvar det lugn, den förändring i själen, som vinet skänker efter en stressig dag. Ser mina barn då ett monster där jag ser en avslappnad och lugn individ?
Att avdramatisera måttlig alkoholkonsumtion torde trots allt vara det bästa motmedlet mot förmedlade bilder av monster i dryckesform. Därför tror jag inte att de bästa metoderna förs fram av vare sig nykterhetsorganisationer eller nyktra alkoholister. Med all respekt för deras kunskaper och erfarenheter blir deras bilder något annorlunda än de bilder som förmedlas av människor med en sund och balanserad syn på alkohol. För de flesta utav de som dricker alkohol i sociala sammanhang eller för att koppla av en smula efter en hård arbetsdag eller arbetsvecka ser det inte ut som det gör på bilden intill. Därför är exempelvis den reklam som organisationen IQ använder sig av, i syfte att etablera måttfullhet som norm, mycket bättre för att bidra till en måttfull och klok hållning till alkohol, samtidigt som man visar på hur brist på måtta kan se ut.