Författaren Frans G. Bengtsson sa att han aldrig läste Gamla Testamentet, juridisk litteratur och texter som började med meningen ”Vi lever i brytningstider”. När det gäller det sista hade han en poäng. Vi lever ju alltid mitt i förändringar, och intrycket att just vår samtid är speciell beror ofta på hemmablindhet. Därför är det viktigt att få perspektiv genom att följa utvecklingar en längre tid.

Det är en stor spännvidd på det jag skrivit för Voltaire Vetenskap. Artiklar om matematik, medicin, genteknik, steampunk, batteriteknik, fladdermöss, biodiversitet, energi och vitsar. Nyheter såväl som krönikor. Intervjuer med zoologer, rättsentomologer, astronauter som gått på Månen och byggare av smarta elnät. Rapportering från Saharas öken, Berlin och Tekniska Mässan. Vad kan vi se för utvecklingar framöver? Här är några punkter som leda tankarna vidare:

Teknik och vetenskap påverkar vårt liv långt mer än tidigare. Arbete, fritid och samhällsliv har förändrats märkbart de senaste tio åren då t.ex. informationstekniken mognat. Medias roll för att förstå vetenskap och teknik är viktig. Läkaren och skribenten Ben Goldacre har några viktiga tankar kring hur media bör rapportera.

Många innovationer har funnits med en längre tid. Det är först nu som de får genomslag på bred front. Författaren Neal Stephenson skriver i Wired om betydelsen av att innovera och även riskera. Stephenson anser att ”då vi tror att vi har all teknik vi någonsin kommer att behöva, så försöker vi att dra uppmärksamheten till dess destruktiva sidoeffekter”. Dagens kris handlar om att vi inte har haft tillräckligt med innovation och upptäckter för att kunna hitta nya och smartare lösningar.

Det finns ju många problem kvar att lösa för vetenskapen, Daniel Ben-Ami påpekar att det kan bara bli bättre med ekonomisk tillväxt. Tillväxt gör också att vi kan ställa oss mer angenäma frågor, och lösa gamla problem.

Det behövs fler forskare och naturvetare, men även en ny attityd till vetenskapen. Donald Kennedy, fd. chefredaktör på Science, skrev artikeln Supply Without Demand. Det lätt att tro att mer av samma alltid är bättre. Institutioner vill växa och det får gärna ske med högre anslag. Nu har de gamla vetenskapliga institutionerna svårt att växa mer. Där behövs nya idéer.

På 1900-talet blev olika vetenskapliga fält alltmer åtskilda, på 2000-talet går de alltmer samman. Det är den konvergens jag skildrat här på Voltaire Vetenskap där kunskap om genetik, hjärnan, informationssystem och nanoteknik smälter samman. Kunskapen som följer kommer att ändra på vad vi anser vara det mänskliga tillståndet. Vilket det kommer att bli ligger alltmer i våra egna händer.

Tack, kära läsare. Vi ses snart vid datorskärmen för nya upptäcktsresor in i vetenskapen.

Fotografi Waldemar Ingdahl