Varför talar inte forskare så man förstår? Ska man behöva vara ingenjör för att använda tekniska prylar? Det är rimliga frågor, men ibland måste tankar och funktioner få vara komplicerade.

Forskare använder ibland för mycket fikonspråk. Viss teknik är konstruerad för att vanliga användare inte ska förstå den. Det går t.ex. inte att byta batteri själv på en iPhone. De problemen har Donald A. Norman ofta stött på i sin forskning och han har skrivit boken Living with complexity om vad som är användbarhet och utformning. Han särskiljer mellan komplex och komplicerad, där komplicerad antyder att något är förvirrande.

Svårigheterna uppstår när det finns konflikter mellan de principer och krav som behövs för att tekniken eller forskningen ska fungera. Det särskilt när vardagsteknik har kopplat samman avancerad databehandling och världsomfattande kommunikationer.

Enkelhet visar sig vara rätt komplicerat att uppnå. Vår tekniks komplexitet måste spegla variationen i vår vardag. Det är snarare dålig utformning av grundläggande tankar som är problemet. Bokens slutkläm är att vi egentligen vill vi inte att saker ska vara enkla, utan enkla att förstå. Det är en avgörande skillnad, vilket gör Living with complexity till tankeväckande läsning.