En dom i EU-domstolen blockerar möjligheterna att utveckla stamcellsforskningen.

Forskaren Oliver Brüstle hade år 1997 lagt en patentansökan om en behandling för att bota sjukdomar genom användning av neurala stamceller från embryon från ungefär fem dagar efter befruktningen (blastocyststadiet) för bl.a. MS och Parkinsons. Efter påtryckningar av Greenpeace så avslog det tyska patentverket hans ansökan. Skälet var att det inte går att patentera mänskliga embryon där stamcellerna utvinns och därför går emot den mänskliga värdigheten. Brüstle överklagade, i många länder kallas inte en femdagars blastocyst för ett embryo. I Sverige är det först efter fjorton dagar från befruktningen.

Ärendet gick till Tysklands högsta domstol, där Brüstle också fick avslag och idag har EU-domstolen kommit med sin dom.

Ur domen:

Detta medför, enligt domstolen, att begreppet mänskligt embryo ska ges en vid betydelse. I enlighet härmed finner domstolen att varje mänsklig äggcell från det att den befruktas ska anses utgöra ett mänskligt embryo, då befruktningen kan utlösa utvecklingen av en människa. Som mänskligt embryo ska även anses en obefruktad mänsklig äggcell i vilken en cellkärna från en mogen mänsklig cell har transplanterats, och en obefruktad mänsklig äggcell som har stimulerats till delning och vidareutveckling genom partenogenes.

Så, alla äggceller som delar på sig är embryon, oavsett om de är befruktade eller inte. Vilka effekter kommer det här att ge för biotekniken? Debatten finns fortfarande om embryonala eller vuxna stamceller men domen kan få vidare följder bl.a. mot svenska forskares patentansökningar. I bioetiken så drar domslutet en för vid syn på mänsklig värdighet om den börjar vid ägget.