SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Vetenskap / Diamantplanetens hemlighet

Diamantplanetens hemlighet

Många iögonenfallande upptäckter inom astronomin just nu och vad är mer uppseendeväckande än en planet som består av en diamant på miljarder karat! Riktigt så spännande är det inte, en planet bestående av smutsigt kristalliserat kol är närmare sanningen. Det är inte första gången diamantplaneter har hittats, den första var planeten Lucy.

Än mer intressant är att planeten finns vid en pulsarstjärna omkring 4000 ljusår bort. Systemet är gammalt, troligen flera miljarder år. Planeten har ungefär Jupiters massa, man har ännu inte uppmätt lutningen, och har en omloppstid på 2,2 timmar! Det innebär en omloppstid på mindre än en solradie!



Illustration av pulsarstjärnan och planeten

Från båda observationer och av vad vi vet från teoretiska modeller av en stjärna med låg massa har planeten mest sannolikt en kärna av rent kristalliserat kol. Diamanten är troligen gul, har infattningar av kväve och är rödglödgad het på en sida av pulsarens strålning. Strålingen ligger på en tredjedel av solens luminositet. Den kallare mörka sidan av planeten borde bestå av grafit.

Förmodligen hade pulsaren en tvillingstjärna med låg massa vars bana var tillräckligt nära för att komma i kontakt med pulsaren efter att det bildats. Stjärnan överförde sin massa på den pulsar som utvecklats och satte fart på pulsaren upp till den nuvarande mikrosekundshastigheten. Den nya pulsarens strålning var högre då. Tvillingstjärnan rörde sig allt närmare i sin omloppsbana och fick en del av sin massa ”bortblåst”. Precis innan stjärnan helt försvann föll kärnan, som vid det här laget var rent kol, ihop och kristalliserades av pulsarens strålning.


Bild från Australian Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation

Share/Bookmark

Waldemar Ingdahl den 29 augusti 2011