Så fick vulkanen Grimsvötn ett utbrott och ett nytt askmoln stoppade delar av Europas flygtrafik, precis som utsläppet från Eyjafjalljökul gjorde år 2010. Det har blivit en hel del oberäkneliga moln på sistone. Det radioaktiva utsläppet från Fukushima Daiichi och hur det skulle gå med branden på oljeplattformen Deepwater Horizon.

Varför stängde europeiska luftfartsmyndigheten ned flygplatserna? Försiktighetsskäl naturligtvis, och en osäkerhet om vart askmolnet är på väg. Ryanair kan mycket väl ha rätt att de inte fann något sot under provflygningarna över Skottland. Frågan är hur utvecklingen av askmolnets spridning blir senare.

Att modellera ett atmosfäriskt utsläpp kräver några viktiga bitar information; vilken sorts ämne som har släppts ut, i vilken kvantitet och varifrån samt detaljerade data om väder och vind. Vindar är snabbare högre i atmosfären, så stoftet regnar inte bort och späds ut lika snabbt.

Fotografi Henrik Thorburn

Större och tyngre partiklar faller ned från atmosfären snabbare och faller därför ner nära källan. Grimsvötn och Eyjafjallajökul släppte främst ut finare partiklar och vattenånga, därför kunde de blåsa ned över hela Europa. Den okända faktorn som gör modellering av rökmoln svår är att veta exakt hur mycket som har släppts ut. Från mitten av molnet till dess kanter kan koncentrationen av partiklarna ändras med många magnituder, vilket kan påverkas mycket av de antaganden som görs i modellerna.

Det forskas en hel del kring datasimulationer av molns rörelser, och det vore förvånande om det inte börjar komma en del genombrott snart. Intressant forskning görs vid Göteborgs universitet, som har provat mätningar med LIDAR. För de enklare molnen borde simulationerna snart kunna gå att göra i en behändig app till smartphones.