Spam, skräpmail, är fortfarande en vanlig syn i mailboxen, med erbjudanden om potensförhöjande medel, galanta ryska damer och kedjebrev. Kanske 60-90 procent (siffrorna är osäkra) av all trafik utgörs av spam.

Skräpmail är något av en barnsjukdom från internets öppna karaktär. E-mail var inte avsett för att användas av så många användare.

Spam är ett svårare problem än man först kan tro. Spam kostar stora summor för internetoperatörerna som hanterar servrarna e-posten går igenom. Genom spam angrips datorer av malware och försök till phishing. Nigerianska ligor, The Boys from Lagos, visade hur globaliserat nätbedrägeri kan vara.

Lagstiftarna har försökt att stoppa problemet, i Sverige finns Lagen om obeställd e-post från 2004. Den lagen förbjuder en näringsidkare att skicka e-postreklam om inte mottagaren innan gett sitt godkännande. Internetoperatörer har upprättat svarta listor på kända spammare.

Det har inte gått så bra. När textfilter kom så skickades spam som bilder istället. När filtren började att läsa av bilderna för att förstå texten så bröt spammarna upp bilderna i flera suddiga segment som inte kunde pusslas ihop maskinellt. Spammare har tagit över gamla IP adresser som de skickar skräpmail ifrån.

Det har forskats bl.a. av Yahoo om att lägga en avgift per skickat mail på en amerikansk cent, som en slags frimärke. Idén är rätt gammal, för vanliga användare blir ”portot” inte så dyrt, men för stora spammare skulle kostnaden ta bort lönsamheten. Problemet är att folk i allmänhet inte märker av att en så hög andel av all e-post är spam, så varför betala?

När kommer spam att sluta? När folk slutar tro att de kan köpa billig Cialis, tjäna snabba pengar hemifrån eller att få hälften av de pengar Hosni Mubarak gömt undan, bara vi uppger vårt bankkonto.

Det kostar kanske 20 000 kronor för att hyra ett botnet och skicka några hundra miljoner mail. Nappar en 30-40 personer på ett erbjudande om Viagra har investeringen betalat sig för spammaren.

Tills dess fortsätter kapprustningen, och spammarna kan hitta dig om din adress finns någonstans på nätet.