Miljöminister Andreas Carlgren vill höja ambitionsnivån för Kemikalieinspektionen genom att regeringen ålägger den att ta fram en ny handlingsplan. I en giftfri vardag skal inte barnen behöva komma i kontakt med farliga kemikalier, och KemI behöver 100 miljoner kronor till för att ta fram handlingsplanen.

Kemikalierna i vår vardag har åter kommit i ropet, främst genom bisfenol A. Bisfenol A är en av världens vanligaste organiska plastkemikalier, men har förbjudits i Kanada, Danmark och några delstater i USA.

Forskarna har undersökt bisfenol A sedan Frederick vom Saal vid University of Missouri påtalade risker för störningar av det endokrina systemet. Efter mer än fyratusen studier och riskutvärderingar har forskare i USA, EU och Japan inte funnit dessa risker.

Vi hoppar över frågan om experimenten på råttor är reproducerbara och statistiskt tillförlitliga och hur råttorna påverkades av att få hög dos under begränsad tid, och går in på skillnader i biologi.

Människor har en ämnesomsättning som neutraliserar bisfenol A mycket mer effektivt än försöksråttor. Vår lever kombinerar bisfenol A med en sockermolekyl, vilket omvandlar det till en glukoronid, en ofarlig och vattenlöslig bisfenol A liknande substans. Inom sex timmar så kissar människor ut 100 procent av den bisfenol A de fått i sig.

Gnagares ämnesomsättning fungerar på ett annat sätt. Bisfenol A går tillbaka från levern till matsmältningsorganen och då kan en del bisfenol A gå ut i blodomloppet.

Är inte barns ämnesomsättning annorlunda? Får foster i sig bisfenol A genom moderkakan? Det är teoretiskt möjligt, men samhällsdebatten och regeringen har valt att inrikta sig det värsta scenariot hos råttor. Det är ett stort steg till att samma effekter skulle gå att finna hos människor. Den tidigare puberteten hos flickor är oförändrad.

Vi lever i en värld där vi har en dålig uppfattning om hur stora risker är. Paracelsus gamla uppmaning att dosen gör giftet, är inte tillräcklig när det ställs emot önskan för riskfrihet.