SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Vetenskap / Sömnlopporna biter ifrån

Sömnlopporna biter ifrån

Snart dags att gå och lägga sig, se upp så inte sömnlopporna biter dig!


För inte så länge sedan var varningen för sömnlopporna högst verklig.


Sömnlopporna är vägglössen, som ofta anses vara ett tecken på smuts och sjukdom. Numer ses vägglöss som ett sällsynt problem, men de är på återkommande.


Vägglöss är en del av familjen Cimicidae, en klass av parasitära insekter. De har utvecklats från en art som ursprungligen fanns i fågelbon. Vägglöss gått vidare till människors hem och nu lever de i mörka sprickor och springor av möbler, speciellt madrasser och soffor.


Det är vanligt att parasiter sprids mellan djurarter. Huvudlöss och flatlöss lever båda på människor, men är inte släkt. En teori är att när människan tappade pälsen för att kunna svettas över hela kroppen, så utrotades många arter av löss, förutom de som levde på huvudet. Flatlössen är närmare släkt med gorillalöss, och innan du får några idéer, har de överföringen troligen skett genom att människor och gorillor gillat samma viloplatser.



Väglössen är inte större än en äppelkärna, och har mörkbruna, ovala kroppar.


De föredrar att livnära sig på människor, främst på natten då vi sover, men kan försöka på dagen om de är riktigt hungriga. Deras bett ser ut litet myggbett, så det tar ofta en stund att inse varifrån de kliande röda fläckarna kommer ifrån.


Vägglössen är obehagliga, men ofarliga. Deras bett sprider inte sjukdomar, främst är de oönskade middagsgäster.


Så hur har dessa små skadedjur kunnat göra sin comeback i Sverige? Vi reser mycket mer till varmare länder, vi handlar mer kläder och möbler på second hand, och det är förbjudet att använda diklordifenyltrikloretan DDT som bekämpningsmedel. De nya medlen, som deltametrin, är lättare att bygga upp motståndskraft emot.


Share/Bookmark

Waldemar Ingdahl den 20 december 2010
Taggar: djur