SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Vetenskap / Antimateriens hemlighet

Antimateriens hemlighet

All materia i universum består av atomer, vilka i sin tur består av partiklar som protoner, neutroner, elektroner och så vidare. Fast varje partikel som finns har också en antipartikel. Följ med in i antipartiklarnas förunderliga värld.


Antipartiklar liknar vanliga partiklar, de har t.ex. samma massa, samma laddning och instabila partiklar har samma livslängd. Antipartiklarna har dock omvända egenskaper, om t.ex. en partikel är positivt laddad, som en proton, så är antiprotonpartikeln negativit laddad.


Albert Einstein förutsåg att när en partikel krockar med sin antipartikel kommer de att förgöras och omvandlas till ren energi, genom hans formel E=mc2 och skapa två högenergiprotoner. Om det går att bemästra antimaterian skull det vara universums mest effektiva energikälla.


Atomen är grunden för all energi. Elektronerna som snurrar runt atomerna lagrar kemisk energi. När elektronerna går in i ett lägre energiläge, frigörs energi, och den energi kan användas för att driva bilar, frigöra dynamitens explosiva kraft eller förbränna magnesium.


Problemet är att kemisk energi är så ineffektiv, det mesta slösas bort i frigörandet.

Solen, och andra stjärnor, använder inte kemisk energi utan kärnenergi. Det är fusion och fission, och det är här antimaterian kommer in. Om det gick att skapa och fånga in antiväte skulle det gå att skapa energi med maximal effektivitet. Forskningen har långt kvar tills att det går att skapa större mängder av antiväte, och det är instabilt, men i teorin går det att lagra hur länge som helst.

I längden finns lösningen på energiproblemet i antimaterien, frågan är när dess gåta blir löst?

Share/Bookmark

Waldemar Ingdahl den 5 december 2010
Taggar: fysik energi