Arkitektur ger samhället form. Den är vetenskapen kring att bygga ett hus, och hur staden runt omkring det skall se ut. Stadsbyggnad och byggnadskonst i samspel. Det är vetenskap som griper in i samhället, och är därför starkt omdebatterad.

I början av 1900-talet introduceras många nya tekniker i stor skala. Järn, stål, armerad betong blev tillgängliga. Dessa nya material, kom i samspel med nya idéer hos unga arkitekteter. Den viktigaste av dessa idéer skulle bli det som i Sverige kallas funkis, funktionalismen. Funkisen skulle ta sig olika former, det är stor skillnad mellan svensk funkis, Le Corbusier i Frankrike, Bauhaus i Tyskland och den italienska rationalismen.

Bostadshuset Novocomum, detalj av fasaden

Den italienska staden Como blev ett experimentlaboratorium för den funktionalistiska arkitekturen. Här fick unga arkitekter använda hela sin fantasi. Arkitekter som Giuseppe Terragni, Pietro Lingeri, Gianni Mantero och Cesare Cattaneo var påverkade av 1800-talets Art Nouveau (i Italien känd som Liberty) och stilens flödande och omslutande linjer. Razionalismo som stilen kallades, visade att modern vetenskap och ny teknik gjorde det billigt och enkelt att bygga vackert. Como är värt ett besök för den arkitekturintresserade, på en liten yta kan unika hus ses.

Ett fyrtorn som påminner alla vid Comosjön om första världskrigets uppoffringar. Arkitekten Antonio Sant' Elias vision tycktes först verklighetsfrämmande, men slutfördes av kollegan Giuseppe Terragni då han valde betong som material. Monumentet i betong var framförallt billigt för det krigsdrabbade Italien. Det låga priset har ofta talat till funkisens fördel. Byggnaden blev klar 1933 och stadens 650 stupade soldater begravdes i en krypta under monumentet. Stadsborna i Como avskydde monumentet, det är först i år som staden marknadsför det till turister. Soldaternas kvarlevor har flyttats till en kyrkogård.

Giuseppe Terragni byggde daghemmet Sant' Elia år 1937. Utrymmet präglas av färg och ljus, ett kännetecken för razionalismo. Den öppna planlösningen med flyttbara väggar är ett första experiment med maximal nytta av husets yta. Planlösningen passade också väl med en mer demokratisk lärarroll. Mer lust än disciplin, i en skola som skilt sig från den katolska kyrkans inflytande. Det är slående att detta nytänkande skedde i ett rätt ruffigt arbetarklasskvarter.

Arkitektur kan som alla vetenskaper användas för både gott och ont. Funkisen har anklagats för att bygga omänskliga, rentav brutala byggnader (se nybrutalismen). En anklagelse som går på tvärs mot funkisens ideal att bygga för människan.

Stilen fanns i det fascistiska Italien, nazi-Tyskland och Sovjetunionen men det var inte regimernas favorit. Diktatorerna styrde arkitekturen mot en monumental och historisk stil som skulle slå folk med häpnad, rakt på tvärs mot funkis. I Italien påverkades byggandet fortfarande av idéerna från razionalismo.

Funktionalismen ser människan som funktioner. Det är en framtidsvision av industrialismens framtid. Nu lämnar vi industrisamhället, och vi ser våra liv mindre som funktioner som skall ske på olika platser (jobb, skola, sjukhus) utan nära vår egen unika person. Vilka byggnadsstilar kommer att följa av vårt nätverkande, rörliga och individualiserade samhälle? Framför allt kommer vi inte att acceptera den ineffektiva användningen av energi och resurser som funkisen stod för. 

Fotografier Waldemar Ingdahl