Det finns så många bakterier i din kropp att de har tio gånger fler celler än dig.

Forskarna har länge vetat om att vi har en rik bakterieflora i munhålan och tarmarna, som hjälper oss att smälta maten. Fast tydligen verkar bakterierna, som sakta men säkert under evolutionens gång har anpassat sig till att leva med oss, göra mycket mer i kroppen.

Finns det någon gräns mellan biologin och miljömikrobiologin? Är bakterierna vi lever med lika mycket en del av oss som vår egen kropp? Är det vi kallar kroppen en ständig förhandlingsfråga mellan oss och bakterierna? Mikrober och bakterier påverkar även hur våra gener tar sig uttryck.

Det är spännande frågor som International Human Microbiome Consortium forskar på, och det vore inte förvånande om områden snart kan se ett nobelpris i medicin.

Det är framsteg i gensekvenseringen som har snabbat på kunskapen. Forskarna kunde se de genetiska spåren efter mikroberna från ett prov i omgivningen. Forskningen börjar att mer titta på en mikrobiologisk miljö som helhet, istället för att se på en specifik bakterie i den miljön.

Skillnaderna hur dessa miljöer ser ut, varierar mycket från kroppsdel till kroppsdel. Din armbåges mikrobiologi är mycket annorlunda än din tarms. Skillnaderna kan vara stora från individ till individ. Din bakterieflora är unik för dig, då den kommit från din mamma och från din omgivning.

Det är viktigt att förstå hur systemet fungerar som helhet, har forskarna sett. Det är något som liknar en ekologi eller marknad. Vilka de enskilda bakterierna är spelar inte lika stor roll som vilken roll de spelar i sin miljö. En bakterie som är bra i en miljö kan bli farlig i en annan del av din kropp. Det är därför hygien är viktig. Å andra sida är det inte bra med för mycket kemikalier heller, det behövs mer forskning på hur de påverkar kroppens mikrobiologi.

Vi kan se början till ett nytt sätt att forska på sjukdomar. Det behöver inte vara bakterier utifrån som är problemet, utan att den rika bakterieflorans ekologi inom oss inte fungerar väl. Frågan är vad upptäckten kan göra med människans självbild?