Professor Colin McInnes skriver om peak wood och energikrisen i England för femhundra år sedan. Den mest politiserade frågan i vår tid är om oljan håller på att ta slut, eller snarare om det kommer att vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt rationellt att fortsätta att använda dem.

Brister uppkommer alltid när många vill använda samma råvara, det finns allvarliga brister för råvaror som litium, neodym och fosfor. Om litium tar slut kommer vi inte att få nya starkare batterier, neodym används i datorer, vindkraftturbiner och bilar, och fosfor används för konstgödsel så tar den slut får vi alla svälta.

Det är intressant att dessa mer okända råvaror pekar världsproduktionens brist kan ligga i råvaror som sällan når allmänhetens öron.

Fast återvinning och innovation kan lösa upp knutarna och göra användningen mer effektiv, eller få fram något bättre att använda. Bara för fosforbristen kan de smarta urinseparerande toaletterna som uppfanns i Sverige för tjugo år sedan lösa problemet, genom att mängden fosfor i en persons urin räcker att odla mat för denne.

Mänskligheten har ofta underskattat sin egen uppfinningsrikedom. 1500-talets människor klarade sin energiövergång, det kan vi också göra då problemet är i grunden det samma.