Akupunktur är en traditionell kinesisk läkekonst. Som andra traditionella kinesiska behandlingsmetoder säger den sig behandla helheten hos människan, genom att påverka livsenergin qi. Oftast sker det genom att en akupunktör placerar nålar på vissa bestämda ställen på kroppen, meridianer, som sägs påverka en kroppsdel eller funktion. Akupressur är när behandlingen sker genom att trycka med fingrarna på punkterna.

Akupunkturen höll på att försvinna även i Kina, men ordförande Mao Zedong räddade kvar metoden som ett billigt alternativ till sjukvården på landsbygden. Här kan du läsa mer om akupunkturens historia, ur ett kritiskt perspektiv.

Nu används metoden även i väst, bland annat för att behandla AIDS, astma, artrit, depressioner, förkylningar, smärta, ofrivillig barnlöshet, PMS, stress, stroke, synproblem och många fler åkommor. Kritiker har sagt att det verkar inte finnas en enda bit av kroppen som inte kan stickas på och bota.

Avsikten sägs idag vara att sticken eller tryckandet skall lösgöra endorfiner, kroppens egna smärtstillande ämne. Det motsägs av tester där det inte har gått att påvisa skillnader i resultaten mellan en tränad akupunktör och någon som inte är tränad i akupunktur och bara sticker nålar i patienten på måfå. Varför säger en del patienter att det hjälper mot smärta? Ett skäl är att smärta kommer och går i cykler, och då är det lätt att anta att akupunkturen måste ha varit det avgörande i att smärtan försvann.

Det finns risker med akupunkturbehandlingar; gravida bör vara försiktiga då kroppen kan börja producera oxytocin som påverkar värkarna och det finns patienter som fått infektioner från nålarna eller allergier om nålarna inte är gjorda i kirurgstål.

Traditionell medicin innehåller ibland viktig kunskap för vetenskapen, men genom helhetssynen är det svårt för forskarna att avgöra som egentligen är verksamt och vad som bara är gammalt skrock. Då landstingen i Sverige erbjuder akupunktur borde det finnas en bättre granskning, särskilt i tider av högre krav på evidensbaserad medicin och kostnadseffektivitet från myndigheterna.