Carl Johan Sundberg, docent på Karolinska Institutet, höll ett tal om träning, gener och hälsa på Prins Eugens Waldemarsudde med anledning av KI:s 200-års jubileum. Det skulle bli en intressant och oväntad eftermiddag med fysiologin.

Albert Einstein sade att intellektuella löser problem, genier förebygger dem. Just förebyggande medicin är i ropet nu när läkemedelskostnaderna stiger för en åldrande befolkning. Studierna av fysiologin började för 60 år sedan. Frisk luft och raska promenader ordinerade läkarna redan då, det fanns inte så många läkemedel att välja på. Läkarvetenskapen var dock nästan misstänksam mot idrotten. Inte utan anledning, den extrema ansträngningen från elitidrott är skadlig för kroppen. Gustav Zander och hans Medicomekaniska Institutet var pionjärer på 1860-talet då världens första gym öppnade på Karolinska. Ture Petrén upptäckte 1936 att antalet kapillärer i kroppen blev fler mer träning. Per-Olof Åstrand på GIH blev kändis via Hylands hörna på TV, och förordade värdet av fysisk aktivitet med läkemedelslika studier (dubbelblinda studier var svåra). Så kom 80-talets våg med jogging och aerobics, samtidigt som började läkarvetenskapen intressera sig mer för kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet.

Sundberg slår fast att det är aldrig försent att börja träna. Redan en halvtimma om dagen ger genomslag. Träning är en färskvara, med mätbara effekter för kroppen upp till 72 timmar efter träningstillfället. Nästan som en tablett mot hjärt- kärlsjukdomar, fast träning har ackumulerande god effekt. Om du tränat så ”samlas” träningen i kroppen. Diabetes, tjocktarmscancer, smärta, astma (kan halvera behovet av Brincanyl och Pulmicort) påverkas av träning. Upp till 35 olika läkemedel kan få reducerad användning med förebyggande träning. För artros är fysisk träning den enda evidensbaserade behandlingen, förutom att byta lederna.

Carl-Johan Sundberg vill ge en förståelse för att motion spelar stor roll för hälsan. Det kan vara mer farligt att vara normalviktig men otränad, än överviktig och vältränad. Att överleva en hjärtinfarkt beror på hur starkt hjärtat, ”rather fat but fit”.

Kroppsvikten är mindre viktig än bukfettet som mått på hälsa, att gå upp i vikt kan betyda mer muskelmassa och blodmassa. Frekvens, träningslängd och intensitet spelar tillsammans med kost, ålder och arv en roll för hur väl träningen fungerar.

Kosttillskott tas av alltfler, men Sundberg påpekar att de i kvällspressen så ofta omtalade antioxidanterna minskar kroppens svar på träning. En balanserad kost räcker för att få i sig behovet av antioxidanter.

Åldrande brukar förknippas med att kroppen förtvinar, men redan de gamla grekerna som Hippokrates och Galenos kände till att det är det som inte används som förtvinar. Sundberg instämmer, två tredjedelar av nedgången i fysisk förmåga när människor blir äldre beror på att åldringar inte är lika aktiva längre. En gammal kropp behöver inte förlora förmåga.

Medicinen kan göra alltmer för de sjuka, men det allmänna hälsotillståndet spelar allt större roll. Det finns en gräns för vad en läkare kan åstadkomma vid ett akutfall. Sedan 50-talet observerar Sundberg att formen har blivit sämre hos allmänheten, med ökat stillasittande. Hjärtat är sämre tränat, en väldig uppgång i BMI har observerats. Colorado är den enda delstaten i USA med ett medel-BMI under 30, gränsvärdet för fetma. Därför har den förväntade ökningen i medellivslängd i världen planat ut, ökningen borde vara snabbare. Här kritiserade Sundberg skolidrotten, som han anser försummats. På 60-talet hade de flesta elever tre timmar i veckan, sedan tio år är dock skolidrotten nästa borta.

Fysisk aktivitet och patient compliance blir allt viktigare frågor för sjukvården och tas nu in i journalsystemen, kan förskrivas och få sin kvalitet bedömd. Särskilt intressant är samarbetsprojektet FYSS, en motsvarande kunskapskatalog till läkemedlens FASS.

Fotografi Waldemar Ingdahl