Rödögda bladgrodor i Centralamerikas djungler utkämpar hårda strider när det är parningstid.

De stora lysande ögonen visar hur väl anpassade grodorna är till att kunna se i mörker. Därför är det ingen bra idé att ha ljus för att studera dem, grodorna blir skrämda och störda. Michael Caldwell vid universitetet i Boston har därför använt infraröda kameror,rörelsedetektorer och även en mekanisk groda för att studera dem.

Det gav resultat. Forskaren fann att när grodorna blir mycket aggressiva mot andra rivaliserande hannar, så skakar de på sin bak. Vibrationerna säger till rivalerna att nu skall de verkligen akta sig. Tävlingarna mellan grodorna kan pågå i timmar. Den som ger ifrån sig högst ljud, längst tid vinner.

Förmodligen innehåller rumpskakningarna också en hel del information från grodan. Robotgrodan visade att andra hannar inte reagerade på anblicken aven annan groda, om de inte också uppfattade vibrationerna

Caldwell har pekar på att det förmodligen kan finnas många djur som, likt den rödögda bladgrodan använder seismisk kommunikation- att vibrera. Det kan inte vi människor höra, men naturen shakar nog loss.