SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Tanya Holm om Mellanöstern / Mer Genusjemen

Mer Genusjemen

Före 1990 var Jemen delat i två stater, ett Sydjemen och ett Nordjemen. Kvinnors situation har överlag varit bättre i det (någotsånär) socialistiska syd än i det ännu mer stambetonade nord. I Sydjemen organiserade sig kvinnor bland annat i en fackförening. Deras motstånd riktades i första hand mot familjepolitiken. De demonstrerade mot slöjan och drev igenom en ny lag som reglerade hemgiften maken betalar till frun, kriminaliserade polygami och gjorde det möjligt för kvinnor att behålla vårdnaden efter skilsmässa. Med reformerna förbättrades deras situation föga. Glappet mellan å ena sidan lagen som kan ge kvinnor rättigheter, och praktiken som sätter sig på tvären var, och förblir, iögonfallande.

I norra Jemen hade liknande framsteg med att stärka kvinnors rättigheter inte gjorts. De politiska rättigheterna var inskrivna i konstitutionen i maskulin grammatikform vilket tolkades till kvinnors nackdel. Kvinnor utestängdes från de flesta delar av samhället. Det sägas att traditionen tagit hårdare grepp om de norra provinserna. Äldre kvinnor minns tillbaka på en tid då inte ens huvudstadens kvinnor fick lämna sitt hem.

I båda länderna fick kvinnor rösträtt 1979. I södern röstade kvinnor men i norr fanns litet hopp för kvinnor att göra det före enandet. I varje val, sedan dess, har nya kvinnor registrerat sig för att rösta. I första parlamentsvalet utgjorde kvinnor 18 % av de registrerade röstarna, i det senaste var de 42 %. Håller utvecklingen i sig är kvinnor varannan röstare i valet efter massrevolten. Att kvinnor röstar kan ses som att de gör upp med idén att politiken angår endast män. Men, deras röster har hittills haft knapp påverkan på maktens korridorer. Innan avhoppen i samband med massprotesterna hade parlamentet 301 medlemmar, av dem endast en kvinna. Shurarådet, parlamentets rådgivande överhus, hade 111 medlemmar, varav två kvinnor. Att kvinnor röstar och ställer upp i de omdiskuterade valen (vars resultat har manipulerats gång efter annan) är ett slags motstånd mot könssegregeringen som gör politik okvinnligt.

Kvinnor som kandiderar stöter i sin tur på stort motstånd, mer om det strax.

den 21 augusti 2011 11:06