Bloggen handlar om Jemen, genus och seder. I våras och tidigare i somras har inläggen istället handlat om den hundratusentaliga viljan att förändra landet, nu handlar den alltså om det som inte har förändrats nämnvärt. Förra inlägget beskrev könssegregeringen. Detta inlägg spinner vidare på temat. För, fråga kvinnorna varför kvinnor och män lever för sig i Jemen och de svarar att det är på grund av seden, den varar i all evighet. Vissa säger att det beror på att folket vill vara goda muslimer, men misslyckas - så de fokuserar på trams och låtsas vara dygdiga inför varandra allemedan trons fundament kringgås.

Jemen är på inget vis representativt för den muslimska världen. Tillsammans med grannlandet i norr, Saudiarabien, är regionen en skamfläck på islams karta, enligt många av världens muslimer. De resonerar att den mest stränga islam, som kallas wahabism och har sina rötter i Saudiarabien och ännu praktiseras där, liksom i Jemen, är en islamisk avart. Anhängarna, som hellre kallar sig salafister, vill tillbaka till ett idealiserat förflutet. De menar att så som människor på halvön levde de tre första generationerna efter profeten Muhammed, så ska livet levas än.

I Jemen lever Arabiska halvöns starka patriarkala – och ofta förislamiska – traditioner ännu. Dessa har hittat in i den islam som härskar. Traditionerna återspeglas i Jemens lagstiftning men också i avsaknaden av den. Lagen påbjuder exempelvis dödsstraff genom stening för äktenskapsbrott. Däremot är våld mot kvinnor inte kriminaliserat, liksom våldtäkt inom äktenskapet. Ingen lag förbjuder sexuella trakasserier på arbetsplatsen, fastän 30 % av kvinnorna är ekonomiskt aktiva, de allra flesta i jordbruket. Enligt lag behövs inte brudens godkännande vid äktenskap, enbart brudgummens och brudens förmyndare. Förmyndaren är alltid en man, ofta fadern, men i praktiken är det mödrarna som sköter äktenskapsallianser och bestämmer vem som gifter sig med vem. Alltså bör man inte lättvindigttala om blott patriarkala traditioner i det jemenitiska samhället. Matriarkala seder finns också.

Kvinnor får makt i Jemen, genom att föda många söner. Och som kvinnor överallt i världen vill också de jemenitiska ha makt. Därav en av världens snabbaste befolkningsökning. När kvinnor vill ha sju, åtta, nio barn eller fler ser de till att skaffa dem. Män har berättat att de lurats. Fruarna har sagt att de äter p-piller, men de har inte gjort det och sen när graviditeten är ett faktum kan de inget göra.

Jag har tidigare påpekat att Jemen är ett karikatyrexempel på teorierna om isärhållande och genusdikotomier. Jemen är lika mycket ett exempel på att varje tes följs av en anti-tes, innan någon kunskap kan följa. Varje påstående om Jemen förtjänas att sägas emot och kompliceras därför att landet är mer än segregationen, det är också motståndet mot den. Förutom de patriarkala traditionerna handlar Jemen om de matriarkala. Men, trots dem, förblir Jemen ett av världens minst jämställda samhällen. Man kan undra om kvinnors makt, snarare än avsaknad av den, gör att samhället förblir, mer eller mindre som det är.