Han är den jemenitiska hiphopens gudfader. En kulturdiplomat som tog musiken med sig när han flyttade från USA tillbaka till föräldrarnas Jemen för tio år sedan.

Jag träffar Hagage "AJ" Masaed på ett fik i Sanaa för ett samtal om rap i gränslandet mellan öst och väst, Jemen och USA.

- Hiphopen föddes i USA. Den var ett sätt för de kuvade och förtryckta att bekämpa makten och orättvisorna. I Jemen hoppas jag att hiphopen kan bli ett verktyg att förändra samhället, säger AJ.

AJs budskap riktas till de unga. Han tror på en förändring som ger alla en chans i livet.

- De unga har talang och vill visa vad de kan, de behöver få känna sig stolta, säger han.

AJ vill skapa möjligheter för landets killar och tjejer att börja göra egen musik. Det sker inte utan svårigheter. När han försökte att hyra en lokal med en scen där unga skulle få uppträda gick allt bra tills värden fick reda på att det var hiphop, och inte traditionell musik, som skulle spelas.

- Allt är haraam (skamligt/förbjudet), säger han.

AJ tycker att glädjen har sin rättmätiga plats i tillvaron. Han vill att hiphopen ska komma med den.

- I Jemen saknas musikutbildningar, musiklärare och tills för bara 40 år sedan var musik förbjudet. Vi måste lossa på repen, säger AJ.

AJs hiphop är en fusion framförallt mellan amerikansk västkustrap och traditionell arabisk musik. Till det lägger han reggae och världsmusik. AJ var först med att föra in arabiska influenser i den amerikanska hiphopen. Ett återkommande inslag i hans låtar, och så att säga hans signum, är det traditionella arabiska blåsinstrumentet mizmar. Ett annat ofta förekommande instrument är det päronformade stränginstrumentet oud.

- Varje skiva måste innehålla hiphop, mizmar och reggae, på så vis tar jag hand om tre kulturer, säger AJ med ett leende.

Han samarbetar med musiker från bland annat Jemen, Somalia, Etiopien, Jamaica och USA. Uppträtt har han gjort på flera kontinenter sedan 1990-talet, men han började rappa redan på 70-talet.

- Jag började breakdansa 78-79 och rappade alltid när vi tränade. Jag rappade om vad som hände i stan. Sen skaffade jag jazzskivor som jag spelade samtidigt som arabiska plattor och så sjöng jag till och bandade allt, säger AJ.

I USA nådde AJ ett visst erkännande med sin musik. Men när hans pappa blev sjuk lämnade han USA och flyttade till Jemen. Han tog musiken med sig och blev landets första rappare. Han berättar att publiken skiljer sig åt i länderna.

- I USA är det viktigt att känna till det senaste. Där handlar allt om medryckande fraser, en bra beat och nåt att dansa till. I Jemen är det annorlunda. Här är det viktigt att ha ett budskap. Min bror tog min första skiva till en musikaffär för några år sedan. Männen där spelade 30 sekunder av den. Sedan pausade de och diskuterade texten. Därpå spelade de ytterligare 30 sekunder varpå de igen talade med varandra om vad de hört. I Jemen måste du ha något att säga, berättar AJ.

Hur musiken mixas påverkas av att han är i Jemen. I Jemen görs oftast musik med ett eller två instrument. Jemeniterna har ingen erfarenhet av att mixa fler instrument och det påverkar kvaliteten, säger AJ som fått höra att hans låtar blivit brusigare i Jemen. Vidare har männen som spelar de klassiska instrumenten i låtarna beklagat resultatet när deras instrument inte hörs mest.

- Ibland får man tala till musikerna som till barn, de är mycket känsliga, säger han.

AJ berättar också att jemeniterna förvånas över hur många gånger han vill göra om låtarna.

- I Jemen strävar de aldrig efter att få låtarna så perfekta som möjligt, säger AJ.

Det för tankarna till en låt där AJ rappar om Jemen med orden, ”al-wahida(det enade) one yemen united indeed, no such thing as perfection but we try to succeed”. Låten heter ”No Terrorists Please” och inleds enligt följande.

”Yes man and Yemen al-watan (fosterlandet) my home, al-Qaeda not welcome so let it be know”. Med låten vill AJ locka unga från terrorism och få den som vill hoppa på det tåget att tänka om.

- Musik är något universellt, det tilltalar människor. Musik kan göra att ett budskap når fram som inte skulle ha nått fram om ett politiskt parti kom med det. Musikens budskap kan sjunka in och förändra en person, säger AJ.

Det har varit en turbulent vår med såväl en fredlig som väpnad maktkamp i Jemen.

- Nu är musiken viktigare än någonsin. Den ger människor både avkoppling och hopp, säger AJ.

Tillsammans med sin jemenitiska fru och deras barn har AJ bestämt sig för att stanna i Jemen.

AJ har gjort sig ett namn också bland de afrikanska minoriteterna som kommit till Jemen från Afrikas horn. Och via denna länk går det bland annat att lyssna på den särskilt uppskattade låten Lampadina som han gör tillsammans med Somalias Teddy Afro.