Häromdagen kidnappades tre franska hjälparbetare i norra Jemen. Strax därefter stals en holländsk diplomatbil i huvudstaden. I södern har rebeller betalda av Saleh, eller terrorister, tagit över stan. Demonstranter i Taiz beskjuts av regimens säkerhetsstyrkor. Igår natt hörde vi granater i Sanaa. Oron har slagit sig ner i Jemen, men livet tycks fortsätta ändå.

Jag träffade just en man som ville fråga mig något viktigt.

- Jag vill inte besvära dig, men får jag ställa en fråga, sa han.
- Fråga på, svarade jag (aningen förvånad över hans finkänslighet).
- Jag undrar om du är snygg, sa han.

Jag hade varken slöja för ansiktet eller sjal, kunde han inte bara se efter?

- Jag är varken superful eller jättesnygg, jag är medelmåttig, svarade jag.
- I ditt land eller här, undrade han.
- I mitt land, sa jag.

Han var inte nöjd med detta. Han var inte intresserad av den svenska synen på skönhet. Jag försökte på nytt.

- Jag är mycket lång med era mått mätt, det gör att vissa tycker jag är ful, sa jag.

Han bryr sig inte om längden på kvinnor, lång eller kort gör honom detsamma, sa han. Sen förklarade han.

- Jag kommer att gifta mig snart, jag vill veta vad jag kan förvänta mig.

Eftersom enbart hans mamma och syster sett hans blivande fru (och han själv ska träffa henne för första gången på bröllopet) vill han vara beredd.

- Jag tror hon kommer vara jättevacker och klok, sa jag.

Hans mamma har sagt detsamma. Han ville veta om det är sant att jag tror det. Vad han själv ska tro vet han inte.

- Jag har inte sett jemenitiska kvinnors ansikte, sa han.

Det är första gången jag hör en man säga så. Jag har frågat fler om de vet hur jemenitiska kvinnor ser ut, de har väl sett bara systrarna, modern och sedan döttrarna? De flesta avvisar frågan och säger att de minsann visst vet. Men denne säger något annat. Han ber mig göra en jämförelse.

- Är du snyggare eller fulare än jemenitiska kvinnor i allmänhet, sa han.

Han frågade inte efter en utläggning om värderelativism eller feminismens kritik av skönhetsidealen. Visst hade jag kunnat ge honom sånt men det vore ju iskallt.

- Det finns jemenitiska tjejer som är fulare än vad jag är, dom ser sura ut och säger tråkiga saker om vad tjejer inte bör göra, och andra som är mycket snyggare, de har lockigt hår, stora ögon och mjuka läppar och vackra kvinnokroppar, och de berättar om allt de vill göra, svarade jag.

- Jag behöver inte gifta mig med den vackraste, men om du är medelmåttig också i Jemen är jag glad, sa han.

Vi tog en te och fortsatte samtalet. Jag ville berätta något.

- Jag tycker det är bättre hur det är i Egypten, sa jag.
- När de gifter sig, frågade han.
- Ja, där får man träffas innan och prata med varandra, där umgås paret och många får vara själva ett tag, utan föräldrarna, sa jag.
- Det skulle jag också vilja, sa han.
- Där frågar kvinnorna sina blivande makar om vilka friheter de kommer att ha, sa jag.

Han var tyst. Jag fortsatte.

- Där skulle din blivande fru säga ”Hörru Akram, om jag gifter mig med dig, kommer du låta mig träffa mina vänner och gå ut, får jag arbeta och hur många barn vill du ha?”, sa jag.

Akram svarade. Hon skulle få träffa sina vänner och mellan två och fyra barn räcker för honom.

Det är mycket dyrt att leva i Jemen nu. Priserna har stigit och på grund av det som sker i landet har skolor stängt och affärer bommat igen, människor har förlorat sin inkomst.

- Har du råd att gifta dig, frågade jag.
- Egentligen inte, svarade han.

Han ville veta om jag är gift.

- Är det sant att det inte kostar något att gifta sig med en europeisk kvinna, sa han.
- Ja, män betalar inte kvinnor för att gifta sig med dem, men män får sämre fruar, sa jag.
- Inte sämre, men annorlunda, sa han.
- Jo sämre, en europeisk fru kommer att ha legat med andra män innan hon gifter sig, hon kommer att skilja sig när hon vill det, hon kommer att umgås med andra män än sin make, hon kommer att komma hem sent ibland, hon kommer att skrika när hon är arg och kanske till och med ringa polisen om hennes man slår henne, sa jag.

Sen berättade jag om hushållssysslor som ska delas. Och efter det sa jag att hon förvärvsarbetar.

Akram struntade i allt jag sagt om sex och sa att en europeisk kvinna lever närmare islam.

- Enligt islam så ska maken och makan hjälpas åt i allt, sa han.

Han förklarade att båda ska arbeta i hemmet och utanför hemmet.

- Enligt islam ska man vara en god människa, sa han.

Han förklarade att män inte får behandla kvinnor illa.

Akram är trevlig och varm och snart 20 år. Mer hann jag inte lära känna av honom. Teet tog slut och det var dags att röra på sig.

- Lycka till sa jag.

Han log. Kanske har hans mamma funnit en kvinna som han kommer förälska sig i och leva lycklig med. Det hoppas så klart Akram och hans blivande fru på.