Demonstrationerna vid universitetet i Sana pågår varje dag, varje natt. Som jag tidigare berättat demonstrerar numer kvinnor tillsammans med män. Männen återfinns i tusental, kvinnorna i tiotal – även om jag hellre skrivit om kvinnor i hundratal. Ibland uppgår kvinnorna till hundra. Eller möjligen fler. Men som oftast finns just ett tiotal på plats.

Amira Abd al-Karim undervisar vid universitetet under förmiddagarna. Därefter går hon med sin man till demonstrationen intill. Hon demonstrerar sida vid sida med sina studenter, säger hon.

-Jag har kommit hit med mina studenter för att visa att också jag vill ha en ny president, säger hon.
-Varför vill du ha det, frågar jag.
-För att det är mycket viktigt att vi förändrar Jemen. Det behövs fler skolor och utbildningar till de unga. Det behövs sjukhus till de sjuka och utbildade läkare. Och framförallt behövs rättvisa, säger hon.

En av studenterna instämmer och säger att folket står rättslöst i Jemen. Det råder ingen jämlikhet. Vissa har allt, andra inget. Och ensam kan man inte göra något åt det.

En annan säger att hon kommit för att visa sin solidaritet med dem som dött i protesterna i Sada och Aden.

Kvinnorna har tagit sig en plats vid demonstrationerna. Och liksom männen säger de att de stannar till dess att Saleh lämnat presidentposten.

Här är en artikel om Tawakkol Karman, en av oppositionens kvinnor