Ibland är Jemen inte mer speciellt än Sverige. På campus utanför föreläsningssalen sparkar killarna boll. Fotboll är en sport för alla som vill ta för sig utan att först be om lov och alltså passar den många. De utländska studenterna bestämmer sig för att utmana jemeniterna i en match.  

- Säg igen, vad vill ni, undrar läraren.
- Utmana killarna i fotboll, svarar en ur gruppen.
- Ska ni spela fotboll mot dem?
- Ja, vi regerar.
- Killarna är mycket duktiga.
- Vi är bättre.
- Nej!
- Du är vår lärare. Du måste tro på oss.
- Nej, det blir ingen match.
- Va?
- Människor kommer att prata om det. Det blir problem. Killar och tjejer spelar inte fotboll tillsammans.
- Kanske inte i Europa, eller i de stora matcherna på TV, men…
- Ingenstans spelar tjejer och killar tillsammans!
- …men, i Jemen, kom igen, här bryr ni er inte om vad världen utanför gör. Ni går er egen väg, inte sant? Detta är inte Europa, USA eller Kina, utan Jemen – allt är möjligt, till och med superkaos!

Den studenten fick lugna ner sig och hålla klaffen innan allt blev sagt.

Kvinnor för sig och män för sig. Vem kom på det egentligen? Och säg inte Gud, för Gud kom inte ens på ett kön åt sig själv och det tror jag inte beror på ett slarvfel. Inte kan det vara dödsviktigt, för Gud, att alla ska ha kön till höger och vänster, och dela upp sig så ordentligt som bara militären kan. Det förstår vem som helst.

I gamla stan spelar pojkarna fotboll. Kvarterets flickor och jag är med ibland. Tänk så mycket klokare barn är. Ge dem leken, makten och Jemen - så blir det säkerligen mer speciellt än Sverige.