Ord är farliga. Långt farligare än vapen. Det vet en
revolutionär. Det vet staten, som censurerar.
I Libanon är det inte så, heller inte i Egypten. Men den
jemenitiska internetcensuren tar det säkra före det osäkra.
The Yemen Net Team.
Är
de en tillfrisknande självhjälpsgrupp på Internet? Är de förflugna hippies som delar kakrecept över nätet?
Nej.
Sist jag var här stängde teamet min blogg. De hävdade att den
innehåller pornografiskt material. När jag besökte den, i Jemen, nåddes jag av
ett meddelande om vart jag kan vända mig för ett hiv-test.
Sådant som är taggigt bör spottas ut, inte sväljas. Missnöje
fordrar ord. Jag skrev ett klagobrev.
Bloggen öppnades igen.
Denna gång hoppas jag få fortsätta ett tag till, innan det
är dags att rota fram fjolårets brev och klaga på nytt.
I Sverige är det tillåtet, men jag gjorde det inte. I Jemen
är det svårare. Många försök misslyckades och det tog tid, mindre av mig än vännen och webbexperten
@Dreadnallen, i Sverige. Men, nu twittrar jag från Jemen. The Yemen Net Team till trots.