SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Tanya Holm om Mellanöstern / Den fördrivne sonen

Den fördrivne sonen

Abraham, eller Ibrahim som araberna kallar honom, är stamfar till många. Såväl muslimer som judar och kristna är hans barn. Islam är alltså, liksom judendom och kristendom, en abrahamitisk religion. Och sett till de grundläggande värderingarna finns det mer som förenar de tre bröderna än vad som för dem isär.


Den som studerat inför sin bar mitzvah och konfirmation är därför en god bit på väg att förstå islam. Den som tjuvrökte cigaretter, förbannade världen och lyssnade på Bonnie Tyler får följa Mellanösternbloggen istället.


Det är några dagar kvar till Ramadan och därför riktas blicken mot islam. Den läsare som vill skriva ut texterna och klistra in i böcker som Vad varje svensk bör veta behöver inte fråga om lov. Det går bra att följa mitt exempel.


Abraham. Berättelsen (i en snabbspolad variant) lyder att han, någonstans runt 1800 före västerländsk tideräkning, får löfte från Gud om att bli stamfar till ett stort folk. Då hans fru Sara inte blir med barn uppmanar hon Abraham att göra tjänstekvinnan Hagar gravid. Så sker. Konflikter mellan de två kvinnorna tvingar Hagar ut i öknen. Där möter hon Herrens ängel. Ängeln uppmanar henne att återvända till Sara och lovar henne att Guds löfte till Abraham ska gå i uppfyllelse genom hennes ännu ofödde son, Ismael. Hagar återvänder men när Sara, 13 år senare och såsom Gud lovat, föder Isak driver hon Ismael ur huset. Gud ger på nytt löfte och menar att de båda sönerna ska bli fäder till stora folk.


Judar och kristna hävdar sig vara ättlingar till Isak men muslimer spårar sin härkomst till Ismael. Och muslimer pekar ut Ismael, inte Isak, som det tilltänkta offret som skonades genom Guds ingripande.


I den muslimska traditionen återvände Abraham till den fördrivne sonen, Ismael. Tillsammans byggde de Kaba, en av islams heligaste platser. När vallfartsceremonierna snart visas på nyheterna kommer den svarta kuben med guldbroderad skrift att lyftas fram.


”Tror de verkligen att Gud bor där?” utbrister alltid någon.


Och på nytt behöver du svara.


”Det är löjligt när kristna säger att muslimer tror att Gud bor i Kaba. Det är lika löjligt som när muslimer säger att kristna tror att Gud föder barn. Att Kaba skulle vara Guds hus betyder inte att Gud sitter där och broderar korsstygn. Att Jesus skulle vara Guds son innebär inte att Gud skulle ha haft värkar och en dygnslång förlossning.”


I Bibeln kan araber hämta stöd i uppfattningen att de är Abrahams barn med samma rätt som det judiska folket. Du kan tillägga att du vet hur svårt det är för syskon att komma överens.


"Men ett försök vore på sin plats."


den 6 augusti 2010