
När ens frihet blir en annans ofrihet
kliver kollektivet in och säger sitt. Du får inte både dricka dig
berusad och köra bil. Din frihet att göra så inskränks av förbud, förbud som rättfärdigas enligt följande.
Vinsten för de många som slipper rattfyllans konsekvenser väger
upp för att vi fråntas rätten att kombinera drickande och
bilkörning.
Det är ett empiriskt faktum. Att den
som kör berusad har sämre iakttagelse- och bedömningsförmåga och
att reaktionstiden är lägre än normalt. Effekten av det är fler
olyckor. Orsak och verkan, därför sätter samhället gränser för
friheten att själv bestämma om man ska dricka och köra.
Ett annat orsakssamband rör
sexköpslagen. När lagen presenterades resonerade politiker att
prostitutionen inte är värdig ett modernt och jämställt samhälle.
Prostitution är förtryckande, dels för den säljande parten (som
på ett eller annat vis tvingas in i den), dels för samhället som
därmed inte kan bli jämställt (eftersom prostitutionen sprider
negativa föreställningar om kvinnor). Den enskildes frihet att
själv välja att köpa sex skulle förhindras. Samhället skulle motsätta sig prostitutionen - för allas bästa. Den sexsäljande
kvinnans möjlighet att sälja sex skulle komma att påverkas, med rätta, därför
att prostitutionen leder till alla kvinnors ofrihet. Sa man.
Nu resonerar man snarlikt i Frankrike, där
den skylda kvinnans frihet ska inskränkas, därför att den leder
till andra kvinnors ofrihet. Ett beslöjat ansikte är inte värdigt
ett modernt och jämlikt samhälle. Burka och niqab är förtryckande
dels för den enskilda som förvandlas till ”en vandrande kista”,
dels för samhället som inte kan bli jämställt. Skylandet sprider
en negativ syn på kvinnor. Att den skylda kvinnan samtycker till
sitt eget förtryck är en sak, men ska hon ha rätt att samtycka
till att alla kvinnor förtrycks? Man menar att en lag mot förbud
att bära burka eller niqab i offentligheten behövs i ett modernt och
jämlikt samhälle.
Orsak = beslöjat ansikte. Verkan =
ojämställdhet. Något behöver alltså göras!
När du tror dig se ett orsakssamband
är det dina känslor och vanor som spökar, sa David Hume. Du ser i
själva verkat inte mer än två skilda händelser. Du ser till
exempel en stor tung lastbil som kör över en nätt bro som
rasar. Men du ser inte att bron rasar därför att lastbilen
kör över den. Det är du själv som kopplar ihop att bilen kör och
att bron rasar.
Hos David Hume finns kraft att
ifrågasätta orsakssamband, när de kastas omkring i all världens
debatter. Det är en empirisk fråga huruvida bärande av burka eller
niqab i den europeiska offentligheten leder till ett förtryck (av
den enskilde eller kanske framförallt i det större samhället). Det
är, alltså, någonting som forskning skulle kunna ta reda på. Du ser det inte med
blotta ögat. Du kan inte känna dig till det. Eller anta att du
resonerat dig dit. Tror du dig ha gjort det så var det nog bara dina
känslor och vanor som spökade, igen.
Att kriminalisera ett fenomen utan att
veta om detta fenomen skapar ett förtryck är farligt. Därför att
det finns en konflikt mellan den enskildas frihet och det kollektiva
bästa. En inskränkning av det förra kan aldrig rättfärdigas utan
att det senare påvisas - och, utifrån det, starkt argumenteras för.
Det huvudsakliga argumentet mot
kriminaliseringen av burka och niqab i Frankrikes allmänhet, tycker
jag, handlar om att det förtryck burka och niqab sägs innebära och
sprida inte har påvisats.
När ett orsakssamband kan
styrkas - med mer än parlamentarikernas personliga iakttagelser - är
jag beredd att ompröva min hållning. Tills dess säger jag Nej
tack!