Symbolpolitik kallas den politik som
inte syftar till att skapa någon reell samhällsförändring. Den handlar om att ta ställning för eller mot
någonting. Den pekar på något och säger ”detta vill vi inte ha
i vårt fria, moderna, jämlika samhälle”. Sedan läggs nya
paragrafer till lagboken. Så kan samhället fortsätta som vanligt
utan att någonting förändras, på allvar.
Vissa känner sig kränkta, ibland får några det sämre, men ett högre
mål rättfärdigar allt, i kollektivistisk manér.
En anarkist ägnar sig inte åt symbolpolitik. Men Frankrikes politiker tycks göra det. En ensam
röstade i veckan mot förbudet mot att bära niqab eller burka, 335
röstade för. Senatens godkännande behövs innan det kan
verkställas och så tycks bli fallet. Myndigheterna får därefter ett
halvår på sig att övertyga kvinnor som valt niqab eller burka att
välja annorlunda, sedan följer kriminaliseringen.
”Med den här lagen har vi visat,
genom att förbjuda att klä sig i burka, att det finns en djup
motsägelse mellan användandet av burka och republikens
värderingar.”
Den djupa motsägelsen handlar inte om
kvinnokinder som väljer att varken möta sommarsolen om mornarna eller
snöflingorna om vintern. Den handlar snarare om vad det är för
någonting att vara fransk. Och att republiken gör anspråk på att
få se ditt ansikte.
Den som närmar sig en religion behöver
dels förstå insidan, det vill säga dess grundläggande
värderingar, dels utsidan, hur de troende blir en grupp. Det mesta
är öppet för omprövning. Insidan handlar om vad som är rätt
och fel, alltså om hur du bör leva
tillsammans med andra - som du exempelvis inte får dräpa eller stjäla från. Och utsidan handlar om hur du signalerar din
tillhörighet, t ex genom vad du äter och inte äter och hur
du klär dig. Några väljer att följa insidans föreskrifter, andra
utsidans och vissa slår på stort och tar både och.
En frankofil eller två skulle säga
emot men Frankrike är ingen religion. Det är ett land som nu ringar
in den egna gruppen. Genom att ta bort valet att bära burka eller
niqab i offentligheten säger man att den franska kärnan omsluts av
en förkroppsligad yta, ett ansikte som inte är beslöjat.
Republikens värderingar får inte kläs
i burka. Burkan visar en tillhörighet till något som Frankrike inte
identifierar sig med, till något man inte vill se i spegeln när man
tittar efter vem man är.
En djupare diskussion, om var
motsägelsen består, kommer inte fram. Att ansiktsslöjan hotar det
fria och jämlika samhället är man tydlig med, men inte hur
slöjan hotar. Hur samhället kommer att förbättras med ett förbud mot att att bära burka och niqab går man inte närmare in på.
Symbolpolitik, var temat för dagens text. D'accord!