Någon sa att det finns tre typer av lögn: lögner, förbannade lögner och statistik.

När jag lämnade Jemen gav Abdullah mig ett papper. ”Publicera det på nätet så världen ser.” Jag svarade att det kan bli svårt. ”Här, ta dessa”, sedan gav han mig så många kopior att jag sa ifrån och det gjorde han med. ”Dela ut till människor i Sverige.”

Händerna var fulla av kopierade diagram som jämförde brottsstatistik mellan olika länder.

”USA är jättefarligt, risken att råka ut för brott är stor.” Diagrammet intygade. De europeiska länderna är farliga de med, det förklarade han, igen, med utgångspunkt i statistiken. Jag slutade lyssna innan han sa att Jemen är ett av världens tryggaste länder att besöka.

Äventyrsturism kan möjligen vara något att satsa på. Det tror jag fortfarande.

”Barnfamiljer”, påpekade han då, ”de är välkomna.”

Idag läser jag att Saudiarabiska styrkor just fritagit två tyska flickor som varit kidnappade, i Jemen, i nästan ett år. De är 3 och 5 år gamla. Deras bror vet man inget om. Han och föräldrarna antas döda.

Jag tänker på Abdullahs diagram. Han har fullt upp med att dela ut det nu. Det är svårt att välta bilden av Jemen som de 3 K:nas land, kalasjnikovs, khat och kidnappningar, när berättelsen om K fortsätter.

”Det spelar ingen roll, ens om diagrammet stämmer”, sa jag. ”Folk åker hellre till New York och blir rånade. Än till Jemen och får sina barn kidnappade.”

Om jag hittar pappret här i böket, i natt, ska jag göra som han bad mig, och publicera det. För han tillför perspektiv. På något vis.

Varje kidnappning är en skam för Jemen. Och den vill inte Abdullah bära.