Halvvägs till toaletten dråsar jag omkull. Denna influensa är det mest utdragna och plågsamma träningspass jag erfarit. Upphör inte hostan snart får jag rutor på magen. Tio milliliter oral suspension, tre gånger dagligen, kan inte förhindra dem.

När man är sjuk får man tips och råd. Alla vill berätta hur man blir frisk. Det är färsk ingefära, honung och varm mjölk, vitlök, örter och hälsokostprodukter. Att ingen nämner whiskey och pannkakor gör mig sur.

Känner man tillräckligt många som tagit kontroll över sina liv får man även höra.

”Sluta säg att du är sjuk! Du bjuder in sjukdomen i din kropp.”

Idén är att det man blir mer sjuk om man bara konstaterar att man är sjuk. Även i språket ska man värja sig mot virus och baciller. Ringer någon och frågar hur det är med mig säger jag istället.

”Jag är attackerad av sjukdom. Men jag bekämpar den i kropp och själ.”

Vad gör man inte för att bli frisk.

Jag ligger i sängen och svettas och hostar. Då och då hasar jag mig till spisen. För en kopp te. Sedan tillbaka.

Det finns ingenting märkvärdigt med att ha influensa.