Text: Tanya Holm

”Och det landet ska du åka tillbaka till?”

Ja. Det ska jag!

Jag ska tillbaka till landet där männen har en stor kniv i guldbroderade bälten runt midjan. Och kvinnorna finns bakom heltäckande slöjor.  Som ringar in ögonen. Och för tankarna till Barbamamma.

Där en bahrainsk kvinna på besök bär jeans och skjorta och manskniven i sitt bälte. Medan hon skrattar högt som jultomten. Till allas glädje.

Där äldre män frågar var burkan är. När den inte hänger likt ett draperi för mitt ansikte. (Om jag förklarar att den är borttappad säger de inget mer. De förstår precis hur lätt det är att tappa saker. Förståndet och kläderna. Och viljan att höra till.)

Kläder, kropp och identitet. Så hette kursen i etnologi. Där föreläsaren förklarade att kultur. Det är att vi alla har jeans på oss. Kultur är att vi alla har dem utan att vi ringer till varandra och kommer överens om det, i förväg.

Kultur. Det är nog också att de frågar vad de har på sig i Jemen. Hör svaret. Och sedan utbrister.

”Och det landet ska du åka tillbaka till?” 

Utan att de kommit överens om det i förväg.