Vad ska vi med hindrena till? Alla gränser, stopp och vakter. Och de nej som det inte följer något gott ur. Världens ambassader kastar avslag och nekanden omkring sig. Orevolutionärt!

Vännen från Jemen kom aldrig in i Sverige. Och jag har ännu inte lyckats nästla mig tillbaka till hans land. 

"Nej", "nej", "nej" och aldrig något "ja".

Femton mejl och sedan får jag det skriftligt från Amsterdam. Européer som vill resa till Jemen behöver en inbjudan från utrikesdepartementet i Sana'a.

Det är snopet att stå med passet i luften och sedan bara bege sig hemåt. Det är mycket i livet som är snopet.

Man kan så klart resa ner ändå. Utan visum. Sannolikt kommer man inte längre än till den otrevliga flygplatsen. Där långa köer och förhör väntar.

Därför kastar jag iväg några mail. För över pengar. Och väntar på ett kuvert från Jemen. Det får bära eller brista. Innan jag vet hur det blir passar jag på att äta semlor, läsa romaner och berätta om Knasjemen.