När dikterna kommer,

då kan man med glädje dö långsamt.

Man kan dricka döden, som honung, klädd

som till gala.

När dikterna kommer.

Då blir man kompis med korsen och låsen.

Man litar på orden och struntar i blodet som

blivit till galla.

När dikterna kommer,

då blir man sig själv och slutar ljuga.

Om sin fantastiska enhet med folket i hela

världen.

Man får som Velazquez infanta lämna duken

Och utanför ramen se flera detaljer av större värde.

När dikterna kommer

då får man makt att sära och ena.

Att skapa och, om man så vill, förinta.

Herren i himlen, nog hittar jag livets mening.

När dikterna kommer!

Men varför kommer de inte…?

En dikt av den vitryska poeten Ljudmila Rubeleuskaja från den nyutkomna antologin ”Språket som svalan bor i dess hjärta” , nästan 400 sidor med översatta dikter av vitryska poeter, alla på något sätt inblandade i det poesiutbyte mellan Vitryssland/Belarus och Sverige som ägt rum i snart 10 år. Om denna resa berättade poeten Arne Johnsson och undettecknad och läste bland annat ovanstående dikt på Bokmässan i Göteborg i förrgår. Allt ägde rum vid en poetisk frukost mellan klockan 9 och 10 på morgonen, redan så dags satt ett trettiotal tappra åhörare bänkade för att få höra mer om detta land, genom sin totalitära regim så avskuret från resten av Europa, men samtidigt så fyllt av människor (läs kvinnor!) som arbetar ihärdigt och envetet i det tysta med att sprida och utveckla kultur och skapa möten, ibland med fara för sin egen personliga säkerhet. Vår frukost ägde rum 1 trappa upp på Mässan på den synnerligen livaktiga plats som kallas för ”Internationella Torget”, där trådarna dras från Göteborg och ut över hela världen, fjärran från det mer kommersiellt inriktade markandsgytter som råder en trappa ner där förlagen försöker överrösta varandra med sina högljudda bokerbjudanden. Ändå är det omöjligt att inte älska denna lätt hysteriska litteraturblandning, som Mässan som helhet utgör, åtminstone innan syret tryter alltför mkt för att man ska orka ta in allt. Direkt när jag klev in på Mässgolvet i fredags hamnade jag till exempel vid förlaget Vertigos monter där man gjorde reklam för sin senaste bok om en skoningslös psykopat, samtidigt som schlagersångerskan Kicki Danielsson (livs levande) i grannmontern överröstade psykopatpratet genom att sjunga sin senaste danbands-hit. Alltmedan Svenska Akademiens företrädare på andra sidan gången gjorde vad de kunde för att mitt i allt detta lyfta fram sin senaste utgåva med Stagnelius-texter….Inte konstigt att jag känner mig en smula mosig idag! Lyckade i alla fall spåra upp skådespelaren Jonas Karlsson nya novellsamling ”Spelreglerna” i mässgyttret. Ser fram emot att möta kvällen i splendid isolation tillsammans med den!