SKOR LÄNGTAR UT

Nyss åskade det.

Nu har det upphört.

Hund håller jag inte.

Men träskor.

De står vid dörren

och skäller.

Ibland kan det räcka med 6 rader för att kondensera sommaren och spara den. Den här korta dikten av Werner Aspenström, ur ”Ordbok” 1976, är sedan gammalt en favorit, men nu blev jag återigen påmind om den tack vare ett utskick med 12 av Aspenströms mest omtyckta dikter från Werner Aspenström-sällskapet där jag är medlem. Ännu ett av alla dessa hängivna författarsällskap där döda (och ibland även levande, det finns till exempel ett Jan Myrdal-sällskap!) författare återuppstår och får nytt liv, tack var eldsjälars och litteraturnördars trägna arbete. Aspenströmsällskapet  bjuder ofta in till ovanliga och intressanta begivenheter.  Den 13 november (på poetens födelsedag) varje år delas Aspenström-priset ut.  Priset består av en röd, hemstickad tröja efter Aspenströms egen modell! Men innan dess, söndagen den 14 augusti, kan hugade följa med på en Ångbåtstur med lövad pråm på sjön Barken.  Färden går till Aspenströms barndomsby Torrbo. Läs mera på www.werneraspenstromsallskapet.se