Trädgårdsskötseln håller en inte borta från datorn. Tvärtom drivs man dit av allt man behöver veta. Den här gången sökta jag namnet på den marodör som kalasat på mina solrosblad och lämnat fullt med hål och vad värre är gett sig på rosenskärans späda knoppar som nu alltså aldrig kommer att slå ut i sin pastellfärgade blom..Googlade alltså på ”äter knoppar på rosenskära” och hamnade rakt i armarna på en text av någon som uppenbarligen haft samma problem. Texten verkade lovande och var dessutom fylld av litterära associationer , bara det, så tex en uppräkning av alla de insekter, 39 stycken, som namnges i Tranströmers samlade dikter, allt från trollslända till mygga. Tyvärr gav texten dock inget svar på vilken insekt som hemsökt mina odlingar. Sparade den trots allt ändå som Bokmärke eftersom jag tyckte mig hittat en frände med intresse för både poesi och trädgårdsskötsel. Först då – jag måste medge att värmen gjort mig en smula trögtänkt! såg jag att författaren till episteln var – jag själv(!) i en Voltaireblogg den 15 juli 2010. Så långt sträcker sig alltså inte mitt minne…Allt går igen – också tvestjärtarna som jag nu avslöjat som mina inhysningar efter att ha konsulterat kunnigare expertis. Fortsatte att på nätet söka kopplingen mellan denna illasinnade insekt och poesin. Och hittade den! Via Alf Henrikson som aldrig rädes de mest avskydda och oväntade motiv:

TVESTJÄRTEN

När jag trampat på tvestjärten ångrade jag mitt dåd.

Besinningslöst hade jag avklippt hans levnadstråd.

Och mina motiv var helt visst icke bättre och renare

än deras som avstänger negrer och avskyr zigenare

(Ha! Där fick jag som just greppat närmaste giftflaska

för att utrota angriparna – poesin talar alltid sanning!)