Är detta möjligt? Jag skriver 3 juni och det är redan 21 grader i vattnet i Öresund och 32 i luften! Samtidigt har jag upptäckt en ny websajt: (marinetraffic.com), där förbipasserande fartygs alla uppgifter kan studeras, varifrån och varthän. Och naturligtvis hette den första båt jag hittade på nätet och samtidigt såg torna upp sig vid horisonten M/S Poezia (!). Jag tar det som ett gott tecken inför den instundade sommaren; navigeringen ska ställas in på de poetiska breddgraderna, helt klart!

Började redan tidigare i veckan med det skrivuppdrag jag hade med mig hit ner. Att skriva en katalogtext till en kombinerad foto-och måleri-utställning i sommar på den nya konsthallen Fabriken i Bästekille, 4 km väster om Kivik (WGS 84 (lat, lon): N55° 40.214´, E 14° 10.484´). (Vidare info se gallerifinal.se.) Det är två solitära giganter, konstnären Claes Eklundh och fotografen Georg Oddner som ska samsas om utrymmet i den gamla kylfabriken. Alltid spännande att se hur två så egensinniga konstnärskap klarar av att visas tillsammans. Jag bläddrar bland de böcker som de båda konstnärerna gett ut tidigare för att spåra i deras verk. Hittar en lite ovanligare bok som Georg Oddner gjorde tillsammans med Jaques Werup år 2000, på det lilla Skåneförlaget ”Kolibri”:  ”Herbarium” . Boken består av färgfotografier av insamlade växter, som i sina olika stadier av förgängelse bildar ett egenartat formspråk som låter tanken associera fritt och betrakta bilderna som just en slags målningar. Till detta har Jaques Werup skrivit dikter som slingrar sig fram mellan bilderna som en annan slags musik:

Ӏr det fragment av ord

eller små ljuspartiklar

som sprids över det mörka,

söndertrasade landskapet?

Det låter som röster,

nerifrån bunkrarna,

mycket svaga, barns

eller åldringars röster.

Finns det någon kvar

därnere i hettan och fukten?

Finns det språk kvar

därnere som kan trycka på

med sin sköra yta,

kapillärkraften,

stigande en millimeter

vart tusende år?