Som poet gäller det att aldrig ge upp.  Ett talande exempel på detta är diktsamlingen ”Öga Nord” som nu äntligen, 45 år (!) efter Bonniers refusering når sina läsare via det lilla men naggande djärva förlaget OEI editör.  Poeten heter Bo Carlsson, är poet och svinauppfödare från Forsby utanför Skövde. Han debuterade redan 1962 med diktsamlingen ”ställd i förändringen”.  Lars Hermansson recenserade den nygamla boken i gårdagens  Kulturnytt och slogs av hur samtida poetens konkretistiska språkknådande känns idag.  Måhända en tröst för dagens unga poeter som refuseras – om de bara väntar några decennier så kommer de att falla på plats i tiden igen och bli utgivna som om ingen tid alls hade gått!

Så här vid Poesiårets slut – ett Poesiår som bjudit på så osannolika händelser som poesiuppläsningsbataljer med enfaldiga Sverigedemokrater (som tror att det finns en dikt som kan kallas ”pursvensk” – som om inte all slags världsdikt ständigt låter sig invaderas och beblandas till ett underbart universellt alfabet), vill jag också passa på att gratulera en av årets sista Poesipristagare: Ida Börjel, från Malmö, Sverige, Världen, Universum, som just fått Sveriges Radios Lyrikpris! Hennes dikt träder ständigt över alla gränser – nationens, förståndets,  verklighetens – och biter med mycket små och vassa tänder rakt in i samhällskroppens vekaste punkt. Den som vill betrakta Sverige av idag från en ny och oförutsägbar utgångspunkt rekommenderas  att inta någon av hennes senaste diktsamlingar ”Skåneradio” och  ”Konsumentköplagen: juris lyrik”.