Fast det inte ens är Julafton fick jag idag ett efterlängtat paket i brevlådan.  Redan innan jag slitit upp det visste jag att det handlade om Adam Zagajewskis nya diktsamling på svenska i Anders Bodegårds översättartappning. En bok jag fått förmånen att skriva förordet i. Bokens titel är ”Antenner i regn”  - antenner, de där tunna känselspröten som precis som dikten sträcker sig efter och lyssnar till allt som rör sig genom atmosfären.  Över bokens fram- och baksida sträcker sig den långsmala rödpixlade kroppen av en räv som nosar sig fram mot det vita papperet. Sorgset eller nyfiket – härom råder delade meningar (samma kanske motsägelsefulla adjektiv kan för övrigt appliceras på just Zagajewskis dikter…) Ni som befinner er i Stockholm söndagen den 27 januari kan med fördel boka in kl 18.30 i Dramatens marmorfoajé, då det i Adam Zagajewskis närvaro ges ett program för att fira bokens ankomst . Uppläsning av några av Dramatens bästa skådespelare, sånger ur Carl-Jonas Love Almqvists ”Songes” och nedslag ur boken av Fredrik Lindström,  Jenny Tunedal och undertecknad.

Här ett smakprov, bokens sista dikt, där räven återfinns även i ord:

HÖLASSEN

Hölassen

hade lämnat staden

under största tystnad.

Försiktiga blickar bakom gardiner.

En morgon lika tom som en väntsal.

Pappersprassel i arkivet;

män som räknar förlusterna.

Åh denna värld.

Resväskorna packade.

Sjung för den, sommargylling.

dansa för den, rävunge,

hejda den.