Har tillbringat valdagen i
läsfåtöljen med dagens tidning. Hoppade över alla sista-minuten-annonser från
partistrategerna och gav mig istället in i den många tätskrivna sidor långa
mailväxlingen (som växte ut till en riktigt gammaldags brevroman) mellan poeterna
Göran Greider och Lars Gustafsson. Lycklig sjönk jag ner i den underbara
språkmatta av infall, berättelser, gliringar, välformulerade tankar och
filosofiska frågeställningar, befriade från demagogisk retorik och enkla
svartvita svarsalternativ. Det kändes onekligen befriande. Och jag kände mig
stolt att få räkna mig till det poetiska släktet när mina kolleger visar upp
sig och poesin från sin bästa sida…Och vilka oväntade vändningar ett sådant här
samtal kan ta – ta Primtalen till exempel – när hörde vi senast talas om dessa
i en valdebatt: ”bara att höra
ordet svalkar” skriver Göran Greider och jag är verkligen böjd att hålla med
honom! Igår i en repris i TV-programmet
Babel lyfte Lars Gustafson (på frågan om han kunde rekommendera en bok för
tittarna) upp ett ärrat exemplar
av boken ”Världen som vilja och föreställning” av den tyske 1800-talsfilosofen
Schopenhauer. Så härligt att någon inte sitter klistrad med blicken i de
samtida topplistorna, utan kan se att världen är större Marie Lundquist den 19 september 2010 18:10