Kan inte påstå att hjärnan går på högvarv direkt när termometern i skuggan uppmäter 31 grader! Ändå har jag en deadline som tvingar mig in i skuggan för att fortsätta översätta den långsamma musik som är Jon Fosses dikter och som bara måste förvandlas till sin svenska motsvarighet innan mitten av augusti. Igår hade jag påpassligt nog besök av en äkta norrman – dock ej tillhörig det nynorska släktet, utan en genuin bokmålsman – jag var ändå inte sen att utnyttja tillfället att genast pumpa honom på några av de norska uttryck jag gått bet på – som jag befarade visade det sig att just dessa uttryck var en smula vridna också på norska – här gäller det alltså inte att hitta en perfekt, smidig och välfungerande svensk fras – utan tvärtom att finna en lagom vriden motsvarighet på svenska, som också den låter en smula skev och kantig – alltså helt enkelt som en lite valhänt och dålig översättning. Samtidigt bör det förstås på ngt sätt framgå att det hela är resultatet av en seriöst arbetande översättares värv – och inte ett slarvigt misslyckande av densamma.. inte helt enkelt med andra ord…

Ni om vill se exempel på en virtuos översättare i arbete kan varje vardag i Dagens Nyheter under rubriken ”Joycerier” (översätt det om ni kan!) följa översättaren och författaren Erik Andersson, som redan tidigare visat sitt mästerskap i den svenska versionen av ”Sagan om ringen” . Nu arbetar han med James Joyce ”Odysseus” . Här ett smakprov: ”Kyss henne, älska henne på förbrytarvälska, ack du dägeliga ymbnoga mö!” Så sant som det är sagt – en översättare får inte vara främmande för någon språklig avart – inte ens ”förbrytarvälska”!