Just
hemkommen från ett försomrigt Paris som bjöd på en vecka med synnerligen
blandad väderlek, allt från åskdigra 29 grader till ösregn och kyliga
vindar. Men ett parisiskt regn går
alltid att undkomma genom att slinka in på närmaste bar och beställa en
café
crème, medan regnskurarna gör sitt bästa där utanför fönstret. Det är
bara att
sitta kvar, lyssna till snacket bakom disken, se en och annan boll flyga
över
nätet i franska mästerskapen (innan de också fick avbrytas pga regnet)
på teven
som hängde uppe i taket, och ta ett stilla parti schack med sin
bordsgranne…
Paris är onekligen en stad där poesin alltid är närvarande i högsätet, i
alla
slags former, väggar och tak i Concordes Metro-station är täckta av
alfabetets
alla bokstäver, var och en på sin egen kakelplatta, väntan på tågen blir
aldrig
lång när man kan sitta och pussla ihop ord under det jättelika
korsordets
bokstavsflimmer.. På Orangeriet visades en jätteutställning med
konstnären Paul
Klee, som aldrig benämnde sig bara så, utan envisades med att kalla sig
poet
och artist – hans bilder är också uppbyggda av ett alldeles eget
alfabet,
ett mångtydigt symbolspråk som har
poesins alla oförutsägbara förtecken…
En annan stor fotografisk poet är fotografen Willy Ronis, många av hans
Parisbilder är klassiker i affisch och vykortsammanhang, men nu i maj
fanns han
också representerad med en jätteutställning som visade att hans
fotokonst rymde
så mycket mer…
Alla
poetiska slagord som jag minns från sommaren 1968 när jag också hade
lyckan att
vara i Paris (favoriten minns jag var ”Sous l´asphalte – la plage”
”Under
asfalten finns stranden”-) var nu utsuddade, men på RER-tåget in till
stan från
Charles de Gaulle-flygplatsen, hittade jag följande lilla
tuggummidiktdikt
betitlad ”Galen /dum kärlek” på en affisch från det franska
renhållningsministeriet –
Amour
fou
Les
chewing-gums sont de grands romantiques.
Ces
cœurs d´artichauts s´attachent très vite.
Mais
les pauvres, rarement aimés en retour.
Chercent
désespérément le grand amour.
Alors
que la promesse d´un amour fusionnel
Est
là dans tous les couloirs: cést la poubelle!
Trots
att min franska efter dessa dagars intensivträning borde vara i form,
vågar jag
mig inte på en direktöversättning av detta sätt att via dikten uppfostra
de
franska tuggummi-tuggarna, det enda jag säkert vet är att dikten slutar
med att
papperskorgen är det uttjänta tuggummits bästa vän …
Marie Lundquist den 29 maj 2010 18:43