SVERIGES STÖRSTA KULTURMAGASIN

Tanya Holm om Mellanöstern

2011-12-31 13:31
Sista inlägget
Gott Nytt År, från Jemen!

Kallbergs USA

Poesibloggen

Vetenskap

2011-12-07
Ekvationens lösning
Quid ultra faciam?

Uncle Robert in India

2011-12-28 10:46
Fanns det några snälla barn?
Retorisk fråga i mellandagarna
Hem / Poesiblogg / Fransk tuggummi-dikt m.m.

Fransk tuggummi-dikt m.m.


Just hemkommen från ett försomrigt Paris som bjöd på en vecka med synnerligen blandad väderlek, allt från åskdigra 29 grader till ösregn och kyliga vindar.  Men ett parisiskt regn går alltid att undkomma genom att slinka in på närmaste bar och beställa en café crème, medan regnskurarna gör sitt bästa där utanför fönstret. Det är bara att sitta kvar, lyssna till snacket bakom disken, se en och annan boll flyga över nätet i franska mästerskapen (innan de också fick avbrytas pga regnet) på teven som hängde uppe i taket, och ta ett stilla parti schack med sin bordsgranne… Paris är onekligen en stad där poesin alltid är närvarande i högsätet, i alla slags former, väggar och tak i Concordes Metro-station är täckta av alfabetets alla bokstäver, var och en på sin egen kakelplatta, väntan på tågen blir aldrig lång när man kan sitta och pussla ihop ord under det jättelika korsordets bokstavsflimmer.. På Orangeriet visades en jätteutställning med konstnären Paul Klee, som aldrig benämnde sig bara så, utan envisades med att kalla sig poet och artist – hans bilder är också uppbyggda av ett alldeles eget alfabet, ett  mångtydigt symbolspråk som har poesins alla oförutsägbara förtecken…  En annan stor fotografisk poet är fotografen Willy Ronis, många av hans Parisbilder är klassiker i affisch och vykortsammanhang, men nu i maj fanns han också representerad med en jätteutställning som visade att hans fotokonst rymde så mycket mer…

 

Alla poetiska slagord som jag minns från sommaren 1968 när jag också hade lyckan att vara i Paris (favoriten minns jag var ”Sous l´asphalte – la plage” ”Under asfalten finns stranden”-) var nu utsuddade, men på RER-tåget in till stan från Charles de Gaulle-flygplatsen, hittade jag följande lilla tuggummidiktdikt betitlad ”Galen /dum kärlek” på en affisch från det franska renhållningsministeriet –

 

Amour fou

 

Les chewing-gums sont de grands romantiques.

Ces cœurs d´artichauts s´attachent très vite.

Mais les pauvres, rarement aimés en retour.

Chercent désespérément le grand amour.

Alors que la promesse d´un amour fusionnel

Est là dans tous les couloirs: cést la poubelle!

 

Trots att min franska efter dessa dagars intensivträning borde vara i form, vågar jag mig inte på en direktöversättning av detta sätt att via dikten uppfostra de franska tuggummi-tuggarna, det enda jag säkert vet är att dikten slutar med att papperskorgen är det uttjänta tuggummits bästa vän …

Marie Lundquist den 29 maj 2010 18:43