Kommer just från Veolia-tågets Malmö-express. (ja, lite långsammare än konkurrenten X2000, men betydligt billigare, fast pris (inget Traderalotteri) och oändligt mycket trevligare och med en gammal klassisk restaurangvagn med gott om plats att sitta, vid dämpade bordslampor med frans – rekommenderas!). Var nere på en snabbvisit för att kolla in den fria teatergruppen INSITE och deras uppsättning av ”Dödsvariationer”, den första pjäs av norrmannen Jon Fosse som jag översatte (den gången för Radioteatern). Teatern ligger i en gammal byggnad : Teaterhuset BASTIONEN, alldeles nära stationen i Malmö och när vi kom dit var borden dukade i foajen med tända ljus och manglade dukar och man kunde köpa ett glas vin i baren för att lugna premiärnerverna (hos mig som översättare lika darrande som hos ensemblen tror jag) innan föreställningen.

När klockan var slagen slussades publiken in i det stora inre mörka hjärta som är teaterns scen, för kvällen med en scenografisk klippinstallation där man kunde krypa upp och slå sig ner, precis som ute i naturen.  Publiken uppmanandes att flytta runt för att byta perspektiv, också under spelets gång, men den försiktiga premiärpubliken hörsammade inte denna uppmaning i någon större utsträckning.  (Utom en man som nog tyckte att han kom lite väl mkt i blickfånget, när han förstod att han hamnade mitt i strålkastarljuset mellan pjäsens två huvudpersoner, och lite försiktigt smög åt sidan..)

Uppsättningen (som recenseras idag i en stort uppslagen och inkännande recension i Svenska Dagbladet! Särskilt roligt eftersom småteatrar utanför Stockholm sällan får den uppmärksamheten..) var djärv och spännande, hade både energi och finstämdhet och nästan koreografiska övergångar som förstärkte de tomrum mellan människor och de svårigheter talet har att överbrygga som Fosse så ofta gestaltar i sina pjäser. Den spelas ett femtontal gånger till så ni som har vägarna förbi Malmö tag chansen!