skaffar vänner som utökar reviret
skriver kortare och sannare lögner
rullar på golvet skrattande
jag har en död man under min säng, pappa
en ensam klarinett genom vädringsfönstret
sömnen är min enda vän just nu
sömnen är min enda vän
sömnen är min närmaste vän just nu
sömnen kommer snart att vara min vän
signalerar med koder från baksidan av språket
jag är glad
jag är ledsen nu
så jävla nöjd
jag är vissen nu
en magdansös?
visst det kan vi fixa
en dominostöt
ett musklick borta
signalerar med koder från baksidan av språket
tävlar enbart mot själva orden
jag är gjord av samma slags saker
gjord av renaste guld
kan du fatta hur enkelt det vore
kan du fatta hur svårt det har varit
det faller ett kallt hårt regn
signalerar med koder från baksidan av språket
jag är glad
jag är ledsen nu
så jävla kåt
jag är vissen nu
gommen smakar järn och värmen som stiger
tomhänt står jag kvar och trycker på knappen
morsesignaler
ligg ner, faran är snart över
går väl hem och kommunicerar
lika bra att kapitulera
inför världens ordning
och så gurgla ordentligt
borsta tänderna noga
man vet aldrig när orden blir verkliga
man vet aldrig när kärleken kommer
bara någon har sett att jag lever
bara någon vet att jag finns
släpper söta droppar i min mun
de är mina och de saknar namn