USA har ett helt annat utbildningssystem än Sverige när det gäller högre utbildning och tyngden ligger på master's och PhD istället för ren grundutbildning. Därför går det inte att jämföra i många stycken. Jag tar i all enkelhet upp tio skillnader (inklusive svenska myter) och fem saker att tänka på om du tänker söka.

Tio skillnader (inklusive svenska myter)

1) Amerikanska universitet kostar pengar att studera vid. Som utlänning kommer du att få betala den högsta avgiften som är ofta dubbelt så hög som den som är bosatt i delstaten. Det gör att du måste ha en plan att finansiera hela din studietid med stipendier, etc. För att finansiera din studier bör du inte läsa på college och ta en B.A. (ungefär fil.kand.) eftersom dina möjligheter till stidendier är låga. Det är bättre att du studerar i Sverige i fyra år på universitetet så du har rätt att söka en amerikansk master eller PhD på graduate school. Jag förklarar graduate school.

2) Universiteten har ett genuint intresse att du skall bli framgångsrik och om du är i ett PhD program styr det helt din finansiering - möjligheterna att du får ett bra jobb eller kommer att vara en produktiv forskare som blir känd och kan ge universitetet mervärde. Den bedömningen är marginell i Sverige. Du måste visa potential för att vara intressant för att bli finansierad och därmed undslippa att betala höga studieavgifter. Utan finansiering kostar en master mellan $30,000 - $60,000 och en PhD $50,000 - $120,000 beroende på universitet och avgiftsnivå. Det är utan levnadsomkostnader.

3) Amerikanska universitet internrekryterar inte forskare och professorer generellt sett, vilket gör att dina lärare kommer från en mängd olika universitet. Det finns en tanke bakom. Man vill ha in nya friska idéer och undvika grupptänkande. I Sverige är det tvärtom, de som doktorerar på Stockholms Universitet blir kvar där i många fall. Amerikanska universitet internrekryterar först efter att den disputerade varit på andra universitet eller så rekryterar man mellan olika skolor inom universitetet. Amerikanska universitet består av interna skolor som det ofta är rätt täta skott emellan som handelsskola, ingenjörsskola, konstskola, etc. Dock generellt så får du professorer som är från hela Nordamerika och ofta världen. Det ger ett bredare perspektiv.

4) Svenskar tror ofta att de universitet de känner till är de enda som gäller - Harvard, Yale och Princeton. Grejen som alla amerikaner vet är att de dyra skolorna har 20 % genier och 80 % medelduktiga som står för notan för de 20 % som är genier. Så i USA tycker man Harvard är en bra skola men man tar inte för givet att folk är genier bara för att de gått på Harvard. Sedan finns det en rejäl trend i USA där delstatliga skolor växer starkt eftersom de har starkare finansiering. Av Texas tre bästa universitet av kanske 80 är samtliga delstatliga - University of Texas at Austin, Texas A&M och University of Texas at Dallas. För tio år sedan var det två privata universitet bland de ledande - Southern Methodist University och Rice University - men de privata universiteten klarar inte att finansiellt konkurrera med de delstatliga. Medan de privata får se minskat givande från alumni och donatorer så öser delstaterna in pengar i de delstatliga universiteten. Därför kommer kartan att ritas om vilka som är ledande instutitioner - kanske inte bland elitskiktets topp men i de straxt nedanför. Money talks.

Det finns många bra universitet med gott rykte i USA som svenskar aldrig hört talas om som University of Wisconsin-Madison, University of Ohio, Upper Iowa University, University of Oklahoma, University of Arkansas - Fayetteville, University of Tennessee-Knoxville, University of Virgina, University of Michigan, University of North Texas, UTD, Texas A&M m.fl. De är alla ansedda i USA.  USA har hundertals universitet så självklart finns det av kanske 400 - 500 universitet minst 50 - 80 som är riktigt bra.

5) Graduate school - är utbildning efter att man tagit en Bachelor. En Bachelor är inte identisk med en svensk fil.kand. på 120 gamla poäng (180 nya högskolepoäng). Se det som att du tar en svensk fil.mag. - därefter börjar skolan. På Graduate School läser du en master eller PhD. Så en amerikansk master är mer en svensk fil.lic. än en svensk fil.mag. För graduate school är dina första fyra år på universitet inträdesbiljetten - och har i princip värde noll. Nu börjar det riktigt rejset.

6) Amerikanska universitet kräver bättre matematik och statistikkunskaper än svenska universitet. Det gör att även om du läser ämnen som saknar tung statistik i Sverige som statsvetenskap så kommer du att när du läser political science i USA tvingas ta kurser som är avgörande för om du kan fortsätta vilka är avancerade kurser i statistik som du måste vara duktig på matematik för att klara. Matematik och statistik förekommer betydligt mer i amerikanska utbildningar än svenska. Det kan vara en besvärande överraskning. 

7) Om du är duktig kan du även som utlänning bli anställd på ett amerikanskt universitet att hjälpa till, lönen är liten men det kan ge dig andra fördelar som sjukförsäkring och reducerade studieavgifter. Det finns två roller - forskarassistent och lärarassistent. För att få möjlighet att göra detta måste du redovisa potential i din ansökan och ansöka tidigt eftersom du måste vara identifierad som en bra student och värd att investera i tidigt.

8) Eftersom all utbildning sker på kvalificerad engelska så kommer nästa svenska myt att gå i graven. Att svenskar talar bra engelska - kanske om vi är i Prag bland andra som talar dålig engelska och vill köpa en varmkorv. Professionell kvalificerad engelska är något annat ¨n den som lärdes ut på gymnasiet hemma i Sverige. Så även om du är smart och duktig kommer du på ett främmande språk att ha större svårigheter att korrekt artikulera och presentera dig och dina insatser. Är det oöverkomligt - inte alls - men många svenskar är upp för en rejäl förvåning. Eftersom det också är en universitetsmiljö så är kraven på skriftligt perfektion höga.  

9) Bostadskostnaderna varierar kraftigt i USA till skillnad från Sverige. En lägenhet som kostar $450 i en del av landet kan kosta $2,500 i en annan del av landet. Det gör att dina totala utgifter under studietiden är mer beroende av var du studerar än i Sverige. Lägg sedan till samma variation i samtliga levnadskostnader som mat, dryck, nöjen och andra utgifter. det är bara frimärksportot som är lika i USA - resten varierar kraftigt. Ta reda på levnadskostnaderna innan du söker.

10) Amerikanska universitet läser kurser parallellt så istället för att läsa 4 kurser efter varandra så läser du 4 kurser jämsides med varandra från augusti till slutet på november som exempel. Som svensk är man van att läsa en kurs intensit, tenta, gå vidare till nästa. I USA har du alla 4 tentorna vid terminsslutet. Det kräver en annan disciplin och känns för den del jobbigare än det man är van vid.

Fem saker att tänka på innan du söker

1) Ta GRE, GMAT och TOEFL (vilka du behöver) i god tid innan du ansöker, du kanske måste ta om dessa tester så att du för att vara konkurrenskraftig om du inte når tillräckligt högt upp på skalan. GRE, GMAT, TOEFL är amerikanska högskoleprov.

2) Identifiera fyra - fem universitet där du bedömer att du kan bli finansierad. Kontakta dem. Störst chans att få en bra uppgörelse har du på ett välfinansierat delstatligt universitet i det mellersta eller södra USA. En duktig svensk ser man som en tillgång - och man har redan amerikaner, asiater och mexikaner - så en europé kan ses som ett nytt kulturellt tillskott. För att bli finansierad måste du söka Graduate School och särskilt PhD.

3) Ta en dialog med dina identifierade universitet om hur du skall kunna finansieras och vad de erbjuder. Lägg upp en plan för hur din utbildning skall finansieras. Lägg till ett år till din förväntade utbildningstid - eftersom få tar examen på exakt utsatt tid.

4) De universitet som är beredda att åtminstone delfinansiera din studier måste du besöka och bli intervjuad på.Universitet kommer att investera kanske $50,000 - $100,000 i dig så de vill förvissa sig om att du är vad de tror och om du är värd pengarna att satsa på. Det gör de inte på e-post eller telefon. För att säkra finansiering måste du besöka dem som skall bli dina professorer och de som tar beslutet om din finansiering.

5) Inse att detta är ditt livs kanske största utmaning men förberedelse är A och O och du kan göra det. Tänk i förväg. Ta fram all dokumentation du har som studieutdrag etc på engelska, skriv en engelsk CV som belyser dina erfarenheter och vad du kan utanför universitetsvärlden, etc. Var proaktiv och försök vara tidig. Om deras deadline att söka ett PhD program är i juni har de säkert bestämt sig för vilka som skall finansieras i mars-april, vilket gör att din kompletta ansökan måste vara inne i januari-februari och vid ett initialt positivt besked kan du besöka dem för att bekräfta att ni är överens och ge dem en bekräftelse på att du är rätt person.

Till sist, amerikaner har ett annat åldersbegrepp än svenskar eftersom folk ofta jobbar långt efter 70-årsdagen. Det gör att doktorera när man är 40 år är som i Sverige vara 30 år. Man har även en annan syn på karriär - i Sverige har man en karriär som börjar och sedan slutar. I USA har man tre - fram till 40 år, 40 - 65 år och efter 65 år. Det gör att många doktorerar som är runt 35 - 45 år och inte tidigare. Man gör en karriärväxling.

JK