
Det skrivs nu en hel del i Sverige om att åklagare gjort “subpoena” för att få ut vilka som varit prenumeranter på Wikileaks twitter. I svenska tidningar står det att man stämt för att få ut uppgifter men det är en sanning med modifikation. Det som sker är mer att kalla för bevissäkring för framtida åtgärder. Det är vanligt i USA i allt från trafikolyckor, vårdnadstvister till stora brottmål att man begär ut uppgifter som skall kunna tjäna som underlag för en stämning.
I USA begära ofta ut väldigt mycket information genom det rättsliga instrumentet "subpoena" som är en myndighets- eller domstolsorder att göra något - så twitter får en order att göra sitt prenumerantregister för Wikileaks tillgängligt för åklagare är ingen unik åtgärd.
Så det är egentligen ingen storoffensiv mot Wikileaks som startar vid kustbevakningen i Hawaii och går hela vägen till presidenten. Att begära ut uppgifter är vanligt och den amerikanska statsförvaltningen är mer fragmenterad än den svenska som gör att en åklagare har en tämligen självständig roll. Om det ligger ett fördolt syfte är det att förhindra att tjänster hjälper verksamheter som Wikileaks att sprida sina handlingar – eftersom staten anser att detta är stulna och i stora delar hemliga handlingar. Genom att dra in twitter att leverera uppgifter och få dem att känna at man skulle agerat genom att stänga av Wikileaks bäddar för framtiden att nya Wikileaks, och dess framtida efterföljare, stängs av innan de vuxit sig stora. Om det finns en tanke bakom.
Exempel på subpoena – det sker en grov brott på en parkeringsplats. Då kan åklagare nyttja subpoena för att få ut kopior på upptagningar av säkerhetskameror i området när brottet skedde. Det kan vara kameror hos banken, livsmedelsaffärer, parkeringsplatser och skolor – allt i syfte att se någon som kan leda utredningen framåt. Åklagarna måste motivera varför de behöver det och vad de tror sig kunna få fram och ibland behövs inte rättens medgivande utan myndigheten har själva rätt att begära ut handlingar. Denna begäran kan överklagas och då få rättens prövning.
Jan Kallberg den 10 januari 2011 05:01