Den generella amerikanska osäkerheten som drivkraft för entreprenörskap och framåtanda finns i universitetsvärlden: vad kan vi göra som går att sälja?

Det är en väsentlig skillnad mot Sverige, där universiteten i hög grad är oberoende av den verklighet som omger dem och interagerar med företag när de har lust och intresse. Svenska staten skjuter till pengar vare sig universiteten bryr sig över kommersiella nyttigheter och företagssamverkan eller ej. Ett amerikanskt universitet får sina pengar från olika källor, som studieavgifter, offentliga forskningsfonder, privata företag, donationer och avkastningen på kapitalförvaltning och intellektuella rättigheter.

Av dem är offentliga forskningsfonder och privata företag två mycket viktiga komponenter. Studieavgifterna utgör bara en bråkdel av intäkterna för ett stort forskningsuniversitet trots att de kan vara betydande. Duktiga forskningsstuderande betalar ingen studieavgift, eftersom de är en del av arbetskraften att leverera kunskapsprodukterna. Det som driver universitetet är att sälja kunskap ut i samhället och att förvalta det genom att aktivt förhandla till sig del i framtida vinster genom att behålla delar av de immaterialrättsliga rättigheter som uppkommit vid forskningen. Det gör att forskningen i många fall sker i symbios med industrin och sker i samverkan med företag.

Låt mig ge ett exempel. Försvarsdepartementet tittar på ett nytt signalsystem och är berett att utreda det vidare för ett antal miljoner. Försvarskoncernen A och universitetet B lämnar då in ett anbud tillsammans där deras kompetens sammanvävs.
Försvarskoncernen står för industrikunnande och kännedom om "marknadens" krav och universitetet är garant för att kvalificerad forskning utförs och ställer sina egna forskare till förfogande. Då har de inblandade forskarna fått finansiering för sina egna löner och dragit in pengar till institutionen om man får anbudet.

Därför är konkurrensen om bra forskare knivskarp. Bra forskare drar in miljoner till universitetet medan medelmåttor är lik i lasten. I Sverige har medelmåttorna snarare övertaget när konsensus råder morgon, middag, kväll. Bra forskare belönas inte på samma sätt. För att återgå till exemplet. Om försvarets signalsystem blir verklighet kan universitetets patent finnas med i bilden och därigenom en ny miljonrullning in i universitetet. Äntligen har en ny kunskapsprodukt sjösatts med lång och uthållig försäljning.

I Sverige är grundutbildningen huvuduppgiften och forskningen är inte alltid i fokus, eftersom den i sig har mycket små kickbacks för de inblandade mer än lite bokförsäljning och konsultuppdrag. I USA riskerar professorer att förlora jobbet om de inte drar in forskningsmedel från statliga, delstatliga och privata aktörer, men har även chansen att ha säkra jobb med miljonlöner. Bara det faktum att många universitet idag säger rent ut att de förväntar sig att deras professorer skall årligen för att behålla jobbet publicera 1 - 2 vetetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter är otänkbart i Sverige.

Inget av dessa incitament finns i Sverige. Har man en gång blivit anställd av ett svenskt universitet så är det säkrare än ett äktenskap. Det är ett betydande systemskifte att marknadsanpassa svenska universitet, men uppenbart är att universiteten som tillväxtmotorer snurrar snabbare och starkare i USA, där de inblandade tvingas leverera. Företagen är integrerade som en del av kunskapsproduktionen och det leder till produkter och tjänster.

De svenska företagsbyarna runt högskolor och universitet är i de flesta fall är små intellektuella Lönneberga, söta men har inte utväxlingen. Universiteten ger inte tillväxt om några studenter startar ett småföretag, det ger tillväxt om ortens storföretag blir världsledande. Där ligger en betydande skillnad.

Det är därför Texas instrument bygger en chipsfabrik för 30 miljarder kronor vägg i vägg med University of Texas i Richardson – University of Texas har forskat för tre miljarder de senaste åren åt Texas Instruments. Vart tar de färdiga doktoranderna vägen? Texas Instruments. Smarta människor, om vi lyckats attrahera dem till universitetsvärlden, tillför ingenting om de framlever sitt intellektuella liv i enskildheten som en isolerad fakultetsvärld kan vara.

Sverige har mycket att lära när det gäller att frigöra tankar, sätta dem i produktion och låta tankarna ge företagen kraft att bli bättre. Det kräver ett systemskifte från äskade statsmedel på regeringens villkor till uppdragsforskning på marknadens villkor - med uppdragsgivare inom företag, stiftelser och offentlig sektor.