Skillnaden mellan svensk och amerikansk yttrandefrihet är större än man först tror. Det har en historisk men även ideologisk förklaring. 

 Svensk tryckfrihet började under 1700-talet genom att Staten, dvs. kungen, tillät tryckare att publicera offentlig text som redan var kontrollerad. Tryckfriheten var mer en frihet att trycka det som redan funnit gillande. Långt in på 1800-talet var det en allvarligt brott att ifrågasätta konungahus, kyrka och fundamentet för det dåvarande svenska samhället. Tryckfriheten hade klart avgränsade områden att röra sig igenom och någon egentlig yttrandefrihet fanns inte. Yttrandefriheten uppkom i det tomrum som inte straffades.

 

Yttrandefriheten i Sverige blir då en straffkredit i ett i övrigt tystat samhälle. Uppluckringen i Sverige kommer successivt och med ståndsriksdagens avveckling 1866 rör sig samhället mot större tolerans av avvikande åsikter. Dock bekämpas religiöst ifrågasättande under stora delar av 1800-talet med ”Konvertikelplakatet” som var ett förbud för all kristlig verksamhet utanför statskyrkans hägn.

 

Yttrandefriheten ses mer som ett medgivande från statsmakterna till att folk får ha en åsikt. Det sker på nåder. Det kan verka främmande men det är ursprunget, vilket skiner igenom när det kommer till hur man hanterar yttrandefrihetens gränser.  Den svenska underdånigheten lever vidare från karolinskt envälde, Gustaf III, ståndsriksdag till dagens elitvälde av rätt små grupper av partiledningar.

Åsikter är skyddsvärda så länge de faller innanför ”det goda syftet” och omfattas av folkgemenskapens normativa värdebas. Det innebär att starka samhällsavvikelser som extrema rörelser som ställer sig frågande till hela samhällsstrukturen, varesig det är anarkistiska nihilister, rejvkollektiv eller neofascister, åtnjuter ett lägre skydd och kan deras åsiktsfrihet kan bekämpas med maktens goda minne. Det såg vi tydligast i det tidiga Internet på ”Flashback” där offentliga myndigheter öppet bekämpade Jan Axelssons åsiktsmaskineri. ”Flashback” hade fallit utanför mittfåran och straffkrediten dras in. Den yttrandefrihet som funnits på nåder faller bort. Grundlagen i Sverige ses även mer som förpackningsmaterial, som plasten runt grillkorven, än som övergripande lagstiftning. Grundlag åberopas inte i rättssystemet utan är mer vackra ord för små barn som fortfarande tror på rättvisa och allas lika värde. Själva rättskraften i Sverige styrs av lag som i sin tur är ett verk av Riksdagens majoritet som står direkt underställda Regeringens gottfinnande. Därför är toleransen i Sverige låg. Ett rent arv från enväldets dagar.  

 

Amerikansk yttrandefrihet grundades på de grundläggande fädernas strävan att skydda de rättigheter som de ansåg vara givna var och en vid födseln. En sådan rätt var yttrandefriheten. Rätten att få bilda opinion, driva den åsikten och försöka förändra samhället. Ju mer revolutionär och ifrågasättande, desto bättre!

 

Det amerikanska samhället uppkom genom revolution. Ett rent inbördeskrig som brände ner gårdar, delade familjer i lojalister och revolutionärer, dödade och lemlästade människor. Det inbördeskriget separerade Amerikas Förenta Stater från konungariket England en gång för alltid.

 

Amerikanerna var trött på det förmynderi som engelsmännen hade haft med censur och förhandsgranskning. För att säkerställa att Amerikas Förenta Stater för evigt skulle vara en glödande revolutionshärd skapades tillägg till författningen. En sådant tillägg är rätten att ha skjutvapen. Vid 1700-talets slut var man orolig att det amerikanska demokratiexperimentet skulle sluta med övergång till diktatur och rent av att lojalister skulle söka återföra de Förenta Staterna till engelsk överhöghet. Att varje man hade så mycket vapen som han ville inneha var en garant för revolution. Om det inte passade kunde det amerikanska folket ta till vapen. Nu krävs för att hålla den revolutionära glöden het även en ytterligare rättighet. Yttrandefrihet. Det var det första tillägget man skrev. Om människor har rätt att yttra sig och driva sin linje kan de även uppmuntra till samhällsförändring och utgöra en garant för att tyranni och envälde inte kan uppkomma.

 

Det amerikanska konstitutionen är plattformen för all lag. Domare kan dra slutsatser direkt ur grundlagen utan att se till underliggande rättsakter. Det gör att toleransen mot avvikande åsikter är högre i USA. Det innebär inte att man tillåter rasistisk hets och hot mot folkgrupper. Men om en grupp som är känd för att ha denna form av propaganda omformulerar sig på Internet till att visa upp ytterlighetsåsikter, men som saknar direkt rasistiska och utpekande formuleringar, så åtnjuter de samma skydd som vilket grupp som helst i samhället. Givetvis vet extremistgrupper var gränsen går och anpassar sig. Det gör att extremister som i Sverige skulle få se sin webbsajt stängd av en missbruksavdelning på ett webbhotell kan få fortsätta i USA.

 

De grupper som håller öga på extremistsajter är organisationer som judiska rådet för bekämpandet av förtal (Anti-Defamation League), gay och lesbiska rådet för bekämpandet av förtal (GLAD) såväl som medborgarrättsorganisationer. Så fort sajterna passar gränsen för vad som är hets och förtal agerar dessa organisationer genom ett nätverk av frivilliga juridiska ombud.  Det gör att tillsynen av hatsajter är större i USA men de har ett starkt rättsligt skydd så länge de döljer sitt hat. Det skyddet är baserat på deras grundlagsmässiga rättighet att bära en åsikt.

 

I Sverige, som saknar den grundlagsmässiga traditionen, låter missbruksavdelningar på webbhotell på offentliga myndigheters inrådan tysta det man inte ogillar eller det som petar makten i ögat. Det kan för stunden verka smakligt att godtyckligt stänga av allt som faller utanför mittfåran men frågan är om det är förenligt med en demokrati. Risken om man åsidosätter extrema grupper deras medborgerliga rättigheter, till den gräns de är tillåtna, är att dessa grupper förhärdas och man ger dem det bränsle som varje extremiströrelse behöver. Martyrskapet och beviset på orättvisa.