Buddhas ögon är en symbol man ser överallt i Nepal på turistprylar, tempel och husväggar. Mycket av det som förknippas med Nepal är präglat av buddhismen; böneflaggor i alla färger, bönekvarnar, fingercymbaler och singing balls. Siddharta Gautama som efter många turer genom livet skulle bli Buddha, föddes i det som nu är södra Nepal. Längst ner mot indiska gränsen. Knappt hälften i Nepal räknar sig som buddhister om man med buddhist också räknar in alla glidande former mellan hinduismen och buddhismen. Många tibetaner sökte sig också till Nepal efter att kineserna tagit kommandot i Tibet, så det finns en stor buddhistisk förstärkning från grannen norr om de stora, stora bergen. Så närmare Buddhas ögon än så har jag svårt att tänka mig att man kan komma.

Vid buddhisttemplen ser man de stora, snurrande stationära bönekvarnarna som slungar bönerna högt upp till Gud med en väldig bandbredd. De små mobila bönekvarnarna, handhållna enheter, kan köpas i kioskerna runt templen. Det är väl inte riktigt samma tryck i de små, men de snurrar fortare än de stora.
Mycket kan synas snurrigt i Nepal och en och annan söker sig nog dit för att bli just snurrig. Om man tycker att Indiens tidszon är udda som ligger 3:30 timmar tidigare än svensk tid, så är ju Nepals tidszon på 3:45 timmar tidigare än svensk tid omotiverat snurrigt. Lite som Harry Potters plattform 9-3/4.

Andra otippade nyheter från förr är att Jesus skulle ha tillbringat sina okända år i åldern mellan 13 – 28 bland annat i Nepal. Det påstås att flera oberoende expeditioner har hittat gamla buddhistiska manuskript som berättar historien om S:t Issa (Jesus) som kom från Palestina vid den rätta tiden och tillbringade tiden i Indien, Nepal och Tibet med att förbereda sig på att vara Guds son och lära av lokala vishetslärare.
 
Bra val av geografi eftersom Buddha hade plogat vägen till Nirvana redan 500 år tidigare. Tyvärr har inte manuskripten återfunnits, så hela myten om Jesus i Himalaya får ganska mycket Dan Brown över sig. Vatikanen påstår att de har över 70 dokument som handlar just om detta. Efter uppståndelsen har Jesus även setts i Kashmir i många verksamma år. När Jesus var mycket ung sågs han dessutom i Cornwall, som resesällskap till en rik släkting som var blyhandlare. Detta är ju den perfekta konspirationsteorin. Mystiken är lika tät som i ”Kalle Anka i fyrkantiga dalen”, Tintin i Tibet, myten om Yeti eller Shangri-La.
Mera slående och tänkvärda är likheterna i Jesus förkunnelse och de gamla vishetslärarna; sadhus i Indien. I liknelserna, i den underfundiga humorn i svaret på folkets frågor, konceptet med himmelriket inte som en plats utan ett tillstånd påminner mycket gamla tiders visa män på den indiska subkontinenten.
En variant på tidig kristendom finns också i lärjungen Thomas, tvivlaren, som påstods ha verkat i södra Indien.
Att man i det superreligiösa Nepal dessutom har röstat fram en maoistisk regim känns också lite udda. Men det är ett fattigt land och desperationen i fattigdomen har nu lett till en maoistisk premiärminister som förhandlar med Kina, Indien och USA om största möjliga bidragspaketet. Någonstans har jag sett en skrattande tjock Buddha med Mao Zedongs huvud, eller så har jag drömt det. En symbol för vår tid? 
Men det finns mycket att finna för en turist i Nepal även om man inte är så intresserad av religiösa mysterier. Det fantastiska Himalaya med sina försiktiga första kullar i utkanten täckta av grön blandskog. En mera lättandad luft och en skarpare kontrast till Kathmandus damm och svarta dieselrök är svårt att få. Kathmandu ligger på samma höjd som Åreskutans topp, småkullarna runtomkring med sina porlande bäckar med utmanande broar, drömska byar och vattenfall ligger på samma höjd som Kebnekaises topp och högre. Här kan man vandra mellan byarna. Några mil bort reser sig världen tak med kungen av alla berg; Mt Everest. Allt heter Everest i Nepal, hotellen, ölen, mineralvattnet, affärerna och resebyråerna.
Min kompis, som är före detta flygplanskonstruktör, och jag bestämde oss för att flyga runt och titta på Everest med bergsflyget. Jag kollade upp alla bolag som flög runt Everest och valde Buddha Air som hade prickfritt 15 år bakåt. Inga incidenter på 15 år! Dom tar vi! Vi var väldigt sena den morgonen, på lördagen 24 september, men tänkte att missar vi planen till Everest tar vi nästa i morgon, söndag. Det flygs bara på morgonen. Vår flygning var fantastisk och kändes helt stabil. Vi såg Everest och de stora topparna på över 8.000 meter som sticker upp genom molnlandskapet som på en målning av Salvador Dali. Den lilla söta flygvärdinnan visade alla i planet var de olika topparna låg. Hon blev 19 år. Dagen efter på söndagen 25 september störtade hennes flygning till Everest utanför Kathmandu. Alla 19 ombord dog.
Förtvivlan, sorg, rädsla, stora tacksamma suckar till försynen och kanske lite skuld.
Why me, why them?