Just nu firas avslutningen på Ramadan även i Indien. Eid Al-fitr i världen näst största muslimska land. Kontoren har inte helstängt men det är glest i raderna. Mest beror det på att Eid ligger på en onsdag, Ganesha firas torsdagen och fredagen blir lite klämdag. Det firas festival överallt på stan nu.

Ganesha dominerar stadsbilden totalt. Stora marknader överallt som säljer ingredienserna till Ganeshas Puja, matoffer, som lagas i alla hem på onsdagskvällen. I morgon torsdag kommer familjerna att kalasa på rätterna, tillsammans med grannarna på gatan, efter att symboliskt ha offrat en del till Ganesha. Skulpturer, eller vad man skall kalla det, av Ganesh säljs också överallt. Traditionen bjuder att gudabilden skall göras av lera från floden och när festivalen är över läggs den tillbaka i floden och löses upp. Men numera säljs Ganesha i alla upptänkliga storlekar och färgkombinationer – i plast!

Debatten på jobbet liknar den som hörs hemma kring jul. Plastgran eller riktig gran? Det är frågan! Riktig gran och Ganesha är så klart finare är plastdito och signalerar förfining eller kanske rationalitet.

Historien om hur Ganesha skapades har sina poänger. Shiva, som är the bad boy i trion Braman, Vishnu och Shiva, råkade ha ihjäl sin son Ganesh en dag när Shiva kom hem oanmäld. Annars sitter han mest med bar överkropp i Himalaya och röker på sägs det. Han är en ensling och erimit. Vi har vår GUD, hinduerna har sin COD, där C står för Creator, O står för Operator och D står för Destroyer. Shiva är Destroyer, förstöraren.

Historien börjar med att Parvati, Shivas fru, ville ta ett bad. Hon kände att någon borde vakta dörren när hon sprang naken därinne för sig själv. Så hon skapade en liten pojke, en son, av lite gammal salva och smuts från sin kropp. Han vaktade dörren.

När Shiva kom hem fick han se en yngling i dörren som inte ville släppa in honom. Snabb till våld och lite sträng och svartsjuk som han är Shiva, slog han huvudet av pojkstackaren och gick in till sin badande kvinna. Hon blev ju så klart förtvivlad och tvingade mannen att ställa tillrätta igen. Shiva skickade ut sitt gäng av vakter för att hitta första bästa huvud för att reparera pojken med. De fann en elefant som låg och sov och vips åkte huvet av och hem till huset. Där fixade Shiva till grabben igen. OK det blev ett elefanthuvud men vad skulle han göra? Ganesh blev pojkens namn och han är en kombination av den manlige Shivas snabba logik och Parvatis kärleksfull händer.

Ganesh är den utan tvekan mest omtyckta och populära guden. Beskyddare av hem och familj och lyckobringare.
Men vad är det med dessa fäder till gudar? De har problem med det uppväxande släktet.
Titta på vår kristne gud – offrar sin enfödde son på lite svajiga grunder. I och för sig för att fixa till honom igen.

Som en annan Raskens på fyllan som slår sonen Axel med ett vedträ som en förövning till grannens våld som tog kål på pojken med ett besman.

Eller som Abraham som utmanades av gud att offra sin son på ett altare. Skildrat i världen bästa rocktext:

Oh God said to Abraham, “Kill me a son”
Abe says, “Man, you must be puttin’ me on”
God say, “No.” Abe say, “What?”
God say, “You can do what you want Abe, but
The next time you see me comin’ you better run”
Well Abe says, “Where do you want this killin’ done?”
God says, “Out on Highway 61”

Farsor – skärp er!