Det amerikanska representanthusets utrikeskommitté röstade i torsdags för att fördöma mordet på kanske 1,5 miljoner armenier i Turkiet som inleddes 1915 och att betrakta det som ett medvetet folkmord organiserat av den turkiska staten.
Att den turkiska premiärministern Recep Tayyip Erdogan är väntat men sorgligt. Hur ska ett land någonsin kunna inträda i modernitet och verklighet om det inte vågar det som skett för mindre än 100 år sedan?
Litet mer oväntat är barack Obamas och Hillary Clintons försök att stoppa omröstningen – när de båda var senatorer så fördömde de folkmordet – men som president och utrikesminister så är de mer intresserade av att hålla turkarna på humör.
Länge sedan vi hade en så opportunistisk och hal administration i Vita Huset och det vill inte säga litet.
I diskussionerna om huruvida Turkiet ska bli en del av Europa eller inte betraktas alltför ofta frågan om folkmordet på armenierna som en sak som egentligen bara är av intresse för historiker och att det viktiga är att få Turkiet att röra sig i en mer demokratisk riktning.
Men hur ska ett land i verklig mening kana bli demokratiskt om alla dess invånare vet att ett fruktansvärt brott begåtts men att det officiellt inte har hänt. Vem kommer att i verklig mening våga lita på landets institutioner, politiker och poliser eller på dess armé?
Just det.
Ingen.
Och det förklarar utvecklingen i Turkiet.
Och man kanske ska komma ihåg att när en del av hans bödelsdrängar varnade Hitler för att man kanske skulle vara med försiktig med hur man behandlade judarna så svarade han ofta: Bah, se på armenierna. Vem kommer ihåg dem i dag?
New York Times rapporterar här: http://www.nytimes.com/2010/03/05/world/europe/05armenia.html?scp=1&sq=ankara&st=cse
Frågan om att värdera sitt eget lands historia är också viktig i Ukraina. I lördags lovade president Victor Yanukovych att återkalla två utnämningar till ”Ukrainas hjälte” som hans företrädare Yanukovich utfärdat. De vars hjältestatus nu återkallas är Stepan Bandera and Roman Shuhevych, Återkallandet sker efter diskussioner (läs påtryckningar) med den ryske presidenten Medvedev.
Både Bandera och Shuhevyck var ledande medlemmar av den ukrainska nationalistiska terrororganisationen OUN som ibland samarbetade med nazisterna och deltog i etniska rensningar och mord på tiotusentals polacker och judar.
Det säger en hel del om den brsitande historiemedvetenheten i väst att vi – förvisso med all rätt – diskuterar folkmordet på armenierna – men hur många har reagerat på att ett av Europas största länder hedrat folkmördade med nationens främsta utmärkelse.
Det hedrar faktiskt Europaparlamentet att de i februari krävde att hedersbetygelserna skulle dras tillbaka.

Ukrainsk rapportering här: http://www.kyivpost.com/news/nation/detail/61110/

Det är bra att rysk press bidragit till att Ukraina backar om banditers hjältestatus. Mindre bra att Moskvas borgmästare nu gett tillstånd till att det sätts upp minnes stavlor som talar om Stalin på ett berömmande sätt.