Jag bor i den monumentala svenska tjurighetens huvudstad.
Eskilstuna.
Det är också den stad som länge i den så kallade Fristaden (från 1700-talet och framåt) ansågs ha landets bråkigaste och allmänt sett störiga arbetare och hantverkare.
Fristanden var den första i Sverige och den absoluta statens tanke var att befrämja industriell och teknisk tillväxt genom att inom fristaden låta människor verka och arbeta utan skrå- och tulltvång. Vilket parti vågar tänka den tanke som man vågade tänka i Sverige för trehundra år sedan – låt folk slippa regleringar så blir vi alla rikare.
Denna frihet utgjorde grunden för att Eskilstuna blev landets innovativa centrum och smedja; här skapades Fil–Öbergs, Mått-Johanssons, alla dessa knivfabriker och tångtillverkare, här byggdes de första lokomotiven och traktorerna – och själva förutsättningen var friheten; här kunde söner till torpare och präster arbeta dygnet om för att utveckla allt från motorer till skördetröskor och nya sätt att mäta med aldrig tidigare skådad precision. Det fanns inga regler och regleringar och därmed inga gränser. Hör flödade allt; blod, brännvin och idéer.
Vem förstår inte sambandet mellan den första Fristaden och att Eskilstuna blev ett viktigt centrum för industri och teknik?
Och vem förstår inte hur viktigt det var för denna utveckling att de som arbetade där var beredda att ta till nävarna – även i nyktert tillstånd – för att slippa skråtvång, tullar, regler, skatter och avgifter?
Hit kom 1905 Fredrik Ström, en av den unga arbetarrörelsens bästa organisatörer och skribenter för att starta tidningen Folket. Det första han gjorde var att ta fram annonsblocket och gå ut och sälja annonser till stadens butiker och företagare. Först kränga för att få in stålar, sedan starta tidning.
Men se på dagens så kallade radikala tidningar och magasin – ETC med sina lokala bihang eller Stockholms Fria eller Arbetaren – de skulle aldrig överleva till nästa skärtorsdag utan statliga bidrag. Men så är de också motståndare till allt tal om ”frihet” för det skulle ju kunna innebära att de fick gå ut i verkligheten och övertyga dess folk om att just de tidningar och magasin som de här fina kilarna och tjejerna vill ge ut är värda att prenumerera på – eller köpa annonser i.
Frihet är för dagens vänster farligt – för det innebär att du måste klara dig själv.
Frihet för gårdagens vänster var viktigt – för det innebar att man fick rätten att klara sig själv och inte behövde vara beroende av någons välvilja.
Men finns ens rester av en sådan frihetlig, folklig radikalism kvar?
Vi grubblar vidare framöver.