Bröderna Tuvia, Asael och Zus Bielski bygger under andra världskriget upp en fungerande judisk partisanstyrka i de vitryska skogarna. Minst lika stort är att de också bygger upp ett fungerande civilt samhälle bestående av flyktingar som undkommit ur ghetton och den pågående Förintelsen.
Jag har alltid föreställt mig dem som hjältar men i gårdagens Expressen lär mig Per Wirtén att: "Alla vet att i ett krig finns inga hjältar. Där finns bara de ännu levande och de redan döda."
Ack nej. Inte det. Inga hjältar.
Så vad ska vi kalla Bielskis? Skomakare? Judiska banditer? Smugglare? Några av de möjliga beteckningarna på bröderna. Sedermera blev de åkare och taxichaufförer i Brooklyn. Ska vi kanske kalla dem för det? Taxichaffisarna Bielski. Fin titel, men täcker den verkligen in det de åstadkom?
Snälla Per berätta. Jag vill verkligen veta vilken titel vi ger dem som vågar mer än de flesta för att rädda andra människor undan förtryck och död.
Men det kanske är ointressant vad vi kallar med. Det kanske till och med är fel att försöka trotsa en mördande överhet?
Det viktiga är att vi alla försöker undvika döden så vi kan fortsätta gå ut med hunden på kvällarna. I lugn och ro. Och medan vi betraktar hur hunden uträttar det den ska så kan vi fundera på hur det kommer sig att vi har just lugn och ro.